Aviciis ande vilar över Summerburst

Summerburst festar vidare som vore det 2013.

Men fyrverkerierna ekar tomt på himlen.

Det är egentligen bara hyllningarna till Tim Bergling som verkligen känns på sin plats.

GÖTEBORG. 30 grader. Första helgen i juni. Den åttonde upplagan av dansmusikfestivalen Summerburst och på ytan är förutsättningarna på topp.

Den söta doften av hårspray samsas med cigg i den varma luften. Trion Brohug rejvar i simultana solglasögon efter solens nedgång. Premium-langos serveras på festivalområdet.

Summerburst påminner fortfarande om en gigantisk studentfest. Tiotusentals 18-åringar släpps ut på en gräsmatta efter 12 år av läxor, prov och påtvingade pianolektioner. Nu återstår bara en enda fet fest.

Men en sak skaver.

Flera konserter jag varit på sedan den svarta nyheten om Tim Berglings bortgång kom i april – från arenarockarna Imagine Dragons till hiphop-hedonisten G-Eazy – har präglats av Avicii-hyllningar.

Elektroniska dansmusiken tappar

Men ingen annanstans är saknaden efter honom så uppenbar som här. Avicii har uppträtt på Summerburst tre gånger. När den svenske dj:n Garmiani på lilla Garden Stage spelar ”Wake me up” och ”Levels” får musiken – trots publikens euforiska dans – en mollklang.

Samtidigt kommer uppgifter om att edm-branschen viker i popularitet för första gången. Efter nästan ett decennium av tillväxt har den globala marknaden tappat med två procent. Enligt rapporten – som bland annat bygger på försäljning av musik och merch, festivalsintäkter och klubb-bokningar – blomstrar musiken fortfarande i Asien, men minskar i Europa och USA.

”Festen är över, nu är det dags att smutsa ner händerna och gå tillbaka till jobbet och ta den här musiken till nästa fas”, säger den legendariske dj:n och festivalarrangören Pete Tong i The Guardian.

Problemet är att Avicii ju var en av få som gjorde just det. Åtminstone i en konstnärlig kontext.

Förra året stöpte arrangören Live Nation delvis om Summerburst till en popfestival med bokningar som Justin Bieber och Zara Larsson. I år återgår de till ett renodlat dansmusikkoncept. Det är inte svårt att förstå varför.

Festen överträffar artisterna

När den holländske dj:n Armin van Buurens syntar hamras ut över Ullevi har publiken minst lika fullt upp med att spana efter killar och tjejer eller tissla och tassla med vänner som att klappa händerna i luften. På så vis är Summerburst unik som festival – artisterna är underordnade festen. Därför kan festivalen år efter år reprisera sig själv utan att tappa publik. 30 000 dök upp på Ullevi i år, precis som i fjol.

Problemet är att artisterna med verklig lyskraft är begränsade till antalet. Lördagens dragplåster på Ullevi är ännu en holländsk dj – Martin Garrix.

De mindre scenerna rymmer däremot flera intressanta artister. Mysigast är lilla Love Affair-scenen undangömd mellan Ullevis kortsida och damtoaletten. Där samlas de mest framåtskridande akterna, som La Fleur och Göteborgsbaserade houseduon Shakarchi & Stranéus – som just släppt fina hyllningen ”Tim”.

Min blick vandrar mot himlen. Ett ensamt knippe gröna ballonger svävar över Ullevi. De blir mindre och mindre tills de försvinner som små prickar mot skyn.

Rockbjörnen