”Flirty dancing” är bara för tvättäkta romantiker
– och en utmaning för oss andra
TV4:s nya ”Flirty dancing” är ett program för svårgenerade romantiker.
Vi andra skruvar obekvämt på oss.
Att inte klara av att dansa nykter är en sak. Det är en både själslig och kroppslig låsning som vissa av oss är födda med, och i värsta fall är kronisk.
Redan den gamle romaren Cicero hävdade att ”nemo enim fere saltat sobrius, nisi forte insanit” (”ty ingen dansar nykter, såvida han inte är galen”) och Magnus Uggla förklarade vidare kring syndromet i sin hit från 1993.
Att inte klara av att se andra dansa utan att börja famla efter något avslappnande, hör däremot inte till vanligheterna.
Men TV4:s nya programserie ”Flirty dancing” – där två singlar möts för första gången i ”några få intensiva och fysiska minuter av dans” på en ”magisk plats någonstans i Stockholm” – är definitivt lite av en utmaning.
Formatet är brittiskt från början, och är alltså en sorts hybrid av dans- och dejtingprogram, som går ut på att två främlingar på varsitt håll övar in en koreografi till en dans, och sedan möts för första gången i just den dansen, utan att yttra ett enda ord till varandra. Eller, som den svenska programledaren Rennie Mirro uttrycker saken – i dansen ska de ”säga allt de vill säga till varandra, utan att säga ett enda ord”.
Och sedan ska de bestämma om de vill träffas igen eller inte.
Titeln är så klart en lek med ”Dirty dancing”, men när jag ser premiären ploppar en helt annan filmtitel upp i mitt huvud: ”Lost in translation”.
För det här är inte en typ av program som är helt lätt att översätta till svenska, och när man jämför TV4:s version med de klipp ur originalet som blev virala förra året (kolla till exempel detta och detta) är nivåskillnaden total vad gäller i princip allt.
Inte för att folk inte bjuder till. Mirro är taggad till tänderna – han är en romantisk musikal på två ben och en vandrande Harlequinroman i ett! – och de modiga deltagarna dansar, hoppar och snurrar sig fram genom staden redan i sina presentationer.
Men det är svårt att göra ”La la land” i Stockholm, med amatörer och på en TV4-budget, och den snällaste bedömning man rimligtvis kan göra här är att konstatera att ”Flirty dancing” är ett snällt och gulligt program för inbitna, outtröttliga och livsglada romantiker som anser att livet visst kan vara som på film.
Vi andra cyniska, livströtta, stela och lättgenerade jävlar kan, å andra sidan, roa oss med att räkna hur många gånger mer eller mindre småsexuellt laddade ord som ”gnistor”, ”pirr”, ”beröring”, ”elektricitet”, ”ögonkontakt”, ”blickar”, ”intimitet”, ”fysisk” och ”närhet” yttras.
Och, om vi vill, höra en skål varje gång.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv