Netflix verkar banne mig ha gjort det igen
Även den nya säsongen av ”Love is blind” är så smaskig att man smäller av
TV-KRÖNIKA Var beredd på en repris av förra årets ”Love is blind”-cirkus.
Den andra svenska säsongen ser ut att bli den perfekta uppföljaren.
Netflix svenska version av dejtingsåpan ”Love is blind” – som alltså går ut på att män och kvinnor dejtar genom att bara prata, förlovar sig utan att ha sett varandra, och sedan umgås och bor tillsammans ute i verkligheten, för att några veckor senare antingen gifta sig eller göra slut – blev en otrolig succé förra året.
Både tittarmässigt, här hemma i Sverige men även internationellt, och resultatmässigt.
Släng dig i backen, ”Gift vid första ögonkastet”
Tre par är fortfarande gifta, flera bebisar har gjorts, och när Netflix nyligen följde upp med två ”Efter altaret”-avsnitt, fick man dessutom veta att giftermålet mellan Rasmus och Krisse-Ly hade fått en spinoff-effekt, och att deras respektive bästa vänner också bildat par.
Släng dig i backen, ”Gift vid första ögonkastet”.
Och dessutom hade vi ju den rafflande dramatiken kring gåtan Sergio (är han en pålitlig leverantör av dålig stämning eller har han bara otur framför kameran?) som spektakulärt nog blev pappa till två barn med två olika kvinnor, varav bara en var hans nya fru, i inspelningarnas efterdyningar.
Om inte den castingen var en reality-producents våta dröm vet jag inte vad eller vem som skulle kunna vara det.
Löjligt starkt dejting-tv-knark
Men nu, när den andra säsongen är här, är ju frågan: Kan blixten slå ner på samma ställe två gånger?
Svaret tycks, även om det kanske är för tidigt för att säga med säkerhet, vara ja.
De fyra första avsnitt som precis har släppts är löjligt starkt dejting-tv-knark. Och även om det skulle bli färre bestående par än sist (just nu bedömer min inre amatör-relationsexpert att ett par är idiotsäkert, medan två är tveksamma och två är tämligen körda), är produktionen återigen fenomenalt bra.
Framför allt för att castingen, som ju vid sidan av en bra grundidé är nyckeln till framgång, är klockren. Med huvudsakligen gedigna, vettiga människor, som så gärna vill att det här ska bli bra, även om det sedan såklart ändå blir fel ibland. Och med ett par figurer som står ut lite extra.
Som 34-årige Jakob, som beskriver sig själv som ett Kinderägg (mörk på utsidan, vit i själen och alltid med en överraskning med sig), och bitvis har en sensationellt dålig fingertoppskänsla vad gäller kvinnor.
Han bjuder på många egendomliga ögonblick, men peaken hittills är när han snöar in på, och försöker hantera, ett kortklippt kvinnohår
Och som den 42-årige asketen Ola, som har ”tagit bort” väldigt mycket i livet (kaffe, alkohol, socker, till och med jobb), alltid har en kristall i närheten, får ett nervsammanbrott efter att ha ”pratat om kost” med en av sina dejter, säger saker som ”jag är sjukt stolt över att jag fick uppleva den här smärtan och kunde vara med den”, och vill prata om känslor och kramas på ett sätt som får de andra männen att se förståeligt frågande ut.
Han bjuder på många egendomliga ögonblick, men peaken hittills är när han snöar in på, och försöker hantera, ett kortklippt kvinnohår.
Man dör.
Sväljljudet som hörs när en man blir konfronterad för sitt dubbelspel
Men lägg också märke till den här produktionens utsökta känsla för att fånga de små men avgörande detaljerna.
Blickar som kastas när någon plötsligt inser att en förmodad tvåsamhet har blivit ett triangeldrama. Sväljljudet som hörs när en man blir konfronterad för sitt dubbelspel. Kroppar som stelnar till när de känner sig obekväma. Tystnader som trycker och komplimanger som bara blir jobbiga för att de inte kan återgäldas på ett ärligt sätt. Avvisanden som ska föreställa avklarade men fortfarande ligger där och skaver som små gruskorn i skon.
Men också, i vissa fall, omedelbar, självklar och bedårande kompatibilitet vid första ögonkastet.
Oemotståndligt.
FJELLBORGS FAVORITER
Adolescence
Den här nya brittiska miniserien på Netflix, om hur en 13-årig pojke blir anklagad för mordet på en jämnårig flicka, är urstark och ett förkrossande måste. Fyra avsnitt, där varje är filmat i en enda lång tagning. Tv du inte glömmer i första taget.
The righteous Gemstones
Danny McBrides svarta komedi om den dysfunktionella sydstatsfamiljen Gemstones kyrkliga imperium har länge varit en av tv:s roligaste, mest underskattade serier, och den sista säsongen inleder mycket inspirerat med ett gästspel av Bradley Cooper. Vasst, vrickat och vulgärt, på Max.
Yellowjackets
Det här mysteriet på Skyshowtime, som blandar psykologiskt drama och 90-talsnostalgi med överlevnadsthriller, kannibalism och mörk humor, är en stående favorit hos mig, och fortsätter att fängsla i en intensiv tredje säsong. Med härliga insatser av bland andra Melanie Lynskey och Christina Ricci.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu
