Brutala tillslag i Belarus och Ryssland

De senaste veckorna har tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater trappats upp i både Ryssland och Belarus.

– Det är nästa steg, säger Martin Uggla på Östgruppen, till TT.

Oppositionsledare i Ryssland avtjänar långa fängelsestraff. Protesterna har tystnat efter det att den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse har extremistklassats. Samma sak har hänt i Belarus efter att hundratals rättsprocesser inletts mot demonstrationsorganisatörer och -deltagare, som protesterar mot president Aleksandr Lukasjenkos regim.

Men nu går man ännu längre i tillslagen mot misshagliga medier och människorättsorganisationer.

– Mer organiserade aktörer anklagas för att ha spelat en planerande roll i det man kallar för våldsamma upplopp och för att ha finansierat oroligheter och våld, säger Martin Uggla, ordförande på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, till TT.

Komanda 29

Bland dem som fått problem finns föreningen Komanda 29, bestående av advokater och journalister. De har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpeln.

Nu har de själva fallit offer för myndigheternas offensiv.

– Det är i enlighet med den nyligen publicerade nationella säkerhetsstrategin där man fokuserar på informationskrig och hur väst påstås försöka underminera Ryssland, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Komanda 29 drev en sajt med bland annat instruktioner om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripandet och vad man borde säga under ett förhör.

Nu är sajten borta. Den 16 juli blockerades den av myndigheterna, efter att ha kopplats till en ”oönskad” – det vill säga en utländsk – organisation. Två dagar senare meddelade Komanda 29 att verksamheten upphör.

– Nu kan man få straff för att ha delat ett inlägg från oss. Vi vill inte utsätta våra följare för det, inte heller föreningens medlemmar. Säkerheten går först, sade Evgenij Smirnov, föreningens advokat, till nyhetssajten Meduza.

Drakoniskt utpekande

Dagen före pekades även den ryska grävredaktionen Proekts (”Projektets”) amerikanska utgivare ut som ”oönskad”, efter husrannsakningar och flera gripanden av dess journalister. Utgivaren håller på att lägga ner sin verksamhet i Ryssland, men redaktionen har meddelat att de kommer att fortsätta gräva, oklart i vilken form.

– Det mest drakoniska är att bli utpekad som en ”oönskad organisation” för då har man inte något juridiskt samröre med den organisationen överhuvudtaget. Det innebär exempelvis att man kan inte göra upp kontrakt om att hyra en lokal eller ha några intäkter, säger Vendil Pallin.

Toppmötet

I Belarus genomförde myndigheterna den 14 juli minst 51 husrannsakningar och 20 gripanden av journalister och människorättsaktivister – på bara ett dygn.

Det skedde dagen efter det att Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko träffade sin ryske kollega Vladimir Putin, för fjärde gången i år.

Under mötet hävdade Lukasjenko att det i Belarus finns icke-statliga organisationer och ”västliga medier” som förespråkar demokrati men visat sig stödja våldsamma upplopp.

– I båda länderna försöker man rensa bort regimkritiska röster från det offentliga samtalet. Ryssland försöker minska utrymme för offentlig kritik inför parlamentsvalet i höst, säger Martin Uggla.

I Belarus har förföljelser av oppositionen pågått sedan våren 2020 då valrörelsen inför presidentvalet drog i gång. Nu har myndigheterna gått på den största människorättsorganisationen, Vjasna.

– Missnöjet finns kvar och regeringen är rädd, säger Uggla.

Paralleller

– En tydlig parallell mellan länderna är att man försöker strypa finansiellt stöd och internationella kontakter till den inhemska demokratirörelsen. Man ger sig på medier och människorättsorganisationer som sticker ut hakan på ett väldigt tidigt stadium, eftersom det är de som i framtiden kan tänkas då spela en mobiliserande roll, säger Uggla.

Organisationerna dokumenterar övergrepp, som även ligger till grund för bland annat EU:s sanktionspolitik.

– Då blir det också mindre uppmärksamhet internationellt om man lyckas innan de har hunnit växa sig starka, säger Uggla.