Infekterad konflikt om Gröna Lund avgörs i rätten
Publicerad 2021-04-14
Ragnar Persson, 89, har bott i huset på Djurgården i Stockholm i 50 år.
I dag har han utsikt över vattnet – men på närmaste tomten vill Gröna Lund bygga nya, upp till 45 meter höga, åkattraktioner.
– Det blir omöjligt att bo i dessa hus om det uppförs något utanför våra fönster, säger han.
Nu ska striden mellan de boende och nöjesparken avgöras i domstol.
Strandtomten på Djurgården är i dag en parkeringsplats prydd med containrar och byggskrot.
Här vill Gröna Lund bygga ut nöjesparken och enligt detaljplanen, som antogs av Stockholms stad den 20 april förra året, ska det finnas möjlighet att uppföra flera åkattraktioner, över 30 meter höga.
– I den detaljplan som vi hoppas ska bli antagen skapas det möjligheter för både stora pariserhjul eller en berg- och dalbana. Det finns alla möjligheter, säger Christer Fogelmarck, koncernchef för Parks and resorts som äger nöjesparken.
Nästgårds sitter Ragnar Persson, 89, i sin lägenhet i en gammal fastighet från sent 1800-tal och blickar ut över parkeringsplatsen. Han har länge kämpat emot en utbyggnad och delar inte Gröna Lund-chefens framtidsoptimism.
– Det är klart det är tröttsamt, men vi är många som jobbar tillsammans och har samma intresse att bevara Djurgården för allmänheten, säger han.
Han känner sig sviken av Stockholm stads ledande politiker som han menar prioriterar ett privat företags vinstintresse framför de boende och allmänheten.
– Politikerna struntar totalt i oss, de tittar bara på pengar. Kommersiell verksamhet är viktigast för dem, säger Ragnar Persson.
Avgörs i rätten
Detaljplanen överklagades av flera parter och prövas för närvarande i mark- och miljödomstolen. Den 31 mars fick de överklagande parterna framföra sina synpunkter för representanter för Stockholm stad och Gröna Lund.
Ett av skälen till att grannarna vill stoppa bygget är det väntade bullret. Lustfyllda skrik från besökare och buller från maskiner och konserter bryter redan nu igenom fönster och väggar, säger Ragnar Persson.
– Alla mätningar visar att ljudnivån skulle bli för hög, säger han.
I en rapport som gjorts på beställning av Gröna Lund slås det fast att bullret inomhus i bostäderna skulle överskrida den av Folkhälsomyndigheten satta gränsen för hälsovådligt buller. Men samtidigt slås det fast att oväsen går att stänga ute genom att installera ljudisolerande fönster, något man förbundit sig att göra.
Ragnar Persson är kritisk.
– Det är inte bara fönster som släpper in ljud. Det här är gamla hus så de är inte byggda för att stänga ute ljud. Det kommer mycket ljud genom väggarna till oss, säger han.
– Då måste vi ha stängda fönster hela tiden för att inte störas av ljudet.
Christer Fogelmarck menar att de boende inte behöver oroa sig eftersom man från parkens håll kommer ta till ljuddämpande åtgärder.
– Vi får inte överskrida gällande bullernivåer. Gör vi det får vi inte bedriva verksamhet, så den oron är egentligen obefogad, säger han.
Han nämner de nya fönstren som en av åtgärderna.
Men det bygger ju på att fönstren är stängda. Man kanske inte kan ha fönstren stängda sex månader om året?
– Nej, men samtidigt är det så att redan i dag bor man i den här fastigheten granne med Gröna Lund. Vi pratar om några decibels skillnad. Det blir ingen väsentlig skillnad i ljudbild mellan nuvarande och ett utbyggt tivoli och det här är dessutom en begränsad tid under året.
Hembygdsföreningen överklagade
En av parterna som tagit detaljplanen till rätten är Djurgårdens hembygdsförening.
– Det känns lite som Davids kamp mot Goliat. Men nu är vi många som är organiserade, vi gör vad vi kan, säger Carl-Fredrik Paléus, ordförande för hembygdsföreningen.
Även han har bott på ön nästan hela sitt liv och ser med oro på den planerade utbyggnaden.
– Vi kan påvisa att bullret kommer överskrida nivåer som är hälsovådliga framförallt mot de närboende om den här detaljplanen går igenom, säger Carl-Fredrik Paléus.
– I den här detaljplanen så äventyrar man medvetet folks hälsa. Det tycker vi är väldigt anmärkningsvärt att Stockholms stad faktiskt tillåter.
Samtidigt påpekar han att han inte är helt emot att man exploaterar tomten. Men han vänder sig emot höga åkattraktioner som enligt honom inte kommer att smälta in i omgivningarna.
– Vi har unika gamla miljöer här ute som påverkas om man bygger en vägg av förvridet stål. Det bildar en mur, en front mot vattnet. Det innebär en påtaglig skada, säger Carl-Fredrik Paléus.
Riksantikvarieämbetet säger nej till projektet
Djurgården är en del av den Kungliga nationalstadsparken och har ett särskilt skydd som regleras i Miljöbalken.
Ny bebyggelse får endast komma till ”om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”
I december sa även Riksantikvarieämbetet, myndigheten vars uppgift är att se efter Sveriges kulturhistoriska arv, nej till projektet. Enligt myndigheten skulle en utbyggnad av Gröna Lund bli för dominerande i miljön och innebära ”en påtaglig skada på riksintresset”.
”Därmed skulle områdets karaktär med grönska och byggnader för rekreation från olika tider och deras förhållande till Djurgårdens parklandskap ändras och områdets kulturhistoriska värden skadas”, står det i ett yttrande från myndigheten.
Samma myndighet har tidigare sagt nej till Nobelcenter som var tänkt att byggas på Blasieholmen, något som bidragit till att det planerade bygget flyttades till Slussen.
Men yttrandet fäller inte Christer Fogelmarcks mod.
– Det är så stora skillnader mellan de detaljplanerna så det är nästan inte intressant att jämföra. Vi ska återuppbygga härliga miljöer och nöjesfält på en parkeringsplats, det var inte alls frågan när det kommer till Nobelcenter, säger han.
Stadspolitikern: ”Ett allmänintresse”
Joakim Larsson (M), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm stad, säger att flera expertmyndigheter gjort andra bedömningar än Riksantikvarieämbetet, något han hoppas att domstolen kommer ta hänsyn till.
Flera av de boende upplever att man inte blir lyssnad på av politikerna. Vad säger du om det?
– Vi har i allra högsta grad tagit del av alla de synpunkter som har kommit in, säger Joakim Larsson.
Bland annat har man efter en rad yttranden tidigare sänkt den högsta toppen som detaljplanen tillåter från 60 till 45 meter.
– Man måste göra avvägningar, och då får man väga olika intressen mot varandra. Och då har vi landat i att det här är ett allmänintresse – det är något mycket bättre som kommer vara på den här parkeringsplatsen än vad det är i dag. Nu är det uppe i en domstolsförhandling och vi får se var det landar.
Mark- och miljödomstolens dom väntas komma före midsommar.