Aftonbladet kritiseras av Mediernas etiknämnd

Publicerad 2021-02-26

Mediernas etiknämnd klandrar Aftonbladet för publicering av en film där en kriminalvårdare tas som gisslan på ett fängelse. I sammanhanget är kriminalvårdaren ett brottsoffer i ett mycket utsatt läge.

Filmen publicerades på aftonbladet.se den 30 augusti 2020 i anslutning till en artikel med rubriken Här tas personalen som gisslan – efter godnatthälsning med nedryckaren Se den dramatiska övervakningsfilmen. På ett knappt två minuter långt klipp från övervakningsfilmen syntes kriminalvårdaren röra sig i lokalerna. En av de intagna männen riktade ett pistolliknande föremål mot hennes rygg och föste henne framför sig. Det syntes även hur mannen beordrade henne att gå framåt i lokalerna. Händelsen visades ur tre vinklar och den centrala delen av händelseförloppet, när han först riktade vapnet mot henne, spelades upp fem gånger. Tidningen hade maskat personerna som förekom på filmen. Enligt en beskrivande text på filmen rörde det sig om ett rymningsförsök i samband med kvällsinlåsningen på en s.k. klass 1-anstalt och vapnet visade sig vara en attrapp som den intagne hade skapat själv utifrån material på avdelningen.

Anmälaren: Ofredad

Publiceringen anmäldes av kriminalvårdaren. Hon var kvinnan på filmen. Tidningen hade inte tillfrågat eller förvarnat henne inför publiceringen. Trots att hennes ansikte var suddat hade många kunnat identifiera henne. Hon kände sig naken och ofredad av detta. Hon upplevde publiceringen som kränkande och traumatisk.

Aftonbladet: Vägt allmänintresse mot integritet

Aftonbladet svarade genom biträdande redaktören Eric Rosén. Det var för tidningen en självklarhet att rapportera om incidenten. Av hänsyn till de inblandade maskades ansikten i videomaterialet inför publicering. När anmälaren kontaktade tidningen efter publicering maskades anmälaren ytterligare, så att inte bara ansiktet utan också anmälarens kropp omfattades av maskningen. Varken den första eller den andra maskningen visade anmälarens ansikte på ett sådant sätt att det kunde identifieras. Tidningen hade i samband med publiceringen vägt allmänintresse och nyhetsvärde mot respekten för den personliga integriteten.

MO: Brottsoffer

Medieombudsmannen, MO, konstaterar att det finns ett allmänintresse av att rapportera om allvarlig brottslighet, som grovt hot mot tjänsteman. Vid denna prövning vägs allmänintresset mot den enskildes rätt till personlig integritet. Av publiceringen framgick vilken anstalt som händelsen inträffat på och att det var en kvinnlig kriminalvårdare. Dessutom syntes anmälaren i videoklippet. Trots att hennes ansikte maskades, och efter uppdatering även hennes kropp, har en krets kring henne som inte haft närmare insikt om gärningen fått del av hela händelseförloppet i detalj. Hon är därmed utpekad i medieetisk mening. Myndighetsanställda får ofta tåla en mer ingående granskning av sitt professionella agerande än privatpersoner i allmänhet. I detta fall är den centrala uppgiften att en fånge försökt rymma, och som ett led i detta tagit anmälaren som gisslan. I sammanhanget är anmälaren i första hand ett brottsoffer. En tidning bör alltid visa brottsoffer största möjliga hänsyn. Det framgår tydligt av filmen vilken utsatt situation anmälaren befann sig i. Allmänintresset har inte motiverat den skada som hon lidit genom att tidningen publicerade filmen. Anmälaren har lidit en oförsvarlig publicitetsskada.

Mediernas etiknämnd: Långtgående exponering

Nämnden konstaterar att det finns ett tydligt allmänintresse av att rapportera om brottslighet av detta slag. Och det är viktigt att kriminalvårdens verksamhet och de förhållanden som där gäller uppmärksammas. Nämnden instämmer därtill i MO:s bedömning att anmälaren i medieetisk mening får anses utpekad.

När det gäller frågan om anmälaren har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada vill nämnden särskilt framhålla följande.

Som MO pekar på får anmälaren i egenskap av myndighetsanställd inom kriminalvården i viss utsträckning vara beredd på att hennes agerande granskas. I detta fall är det emellertid hennes situation som brottsoffer i ett mycket hotfullt läge som tydligt kommer i förgrunden. Som framgår av de medieetiska reglerna är det viktigt att brottsoffer och deras anhöriga visas största möjliga hänsyn.

Den information som övervakningsfilmen förmedlar är mycket känslig för anmälaren och visar henne, ur olika vinklar och upprepade gånger, som brottsutsatt i ett pågående händelseförlopp. Publiceringen har inneburit en långtgående exponering av henne som brottsutsatt och har gått utöver vad som kan försvaras med hänvisning till allmänintresset.

Sammantaget har publiceringen enligt nämndens mening inneburit att hon har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

En ledamot anmälde skiljaktig mening och fann inte skäl till pressetiskt klander.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

 
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas etiknämnd och Allmänhetens medieombudsman.