Rattsurfare åker dit med ny teknik

Niklas Svahn/TT

Publicerad 2020-07-16

Förra året omkom enligt Trafikverket 223 personer på Sveriges vägar jämfört med 324 under 2018. Enligt myndigheten tyder fjolårets siffror på att uthållighet, rätt insatser och ny teknik kan rädda liv. Arkivbild.

Polisen tar fast allt fler som mobilsurfar vid ratten eller kör för fort. Antalet utfärdade böter har ökat kraftigt det senaste halvåret när digitala lösningar underlättat polisens arbete.

– Nu har man allt i telefonen och det går snabbare och är mer rättssäkert eftersom systemet hjälper en, säger poliskommissarie Erling Andersson.

Polisens vision i sitt trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas i trafiken. Förra året omkom enligt Trafikverket 223 personer på Sveriges vägar jämfört med 324 under 2018. Enligt myndigheten tyder fjolårets siffror på att uthållighet, rätt insatser och ny teknik kan rädda liv.

Efter att polisen i år fått just ny teknik i form av digitala ordningsböter har antalet fällda för olika trafikförseelser ökat markant.

– Det är väldigt påtagligt att det digitala har gjort det enklare att slå till, säger Erling Andersson som arbetar med trafikfrågor på Polismyndigheten.

Registreras automatiskt

Poliser kan sedan i början av året utfärda böter direkt via sin tjänstetelefon i stället för att ha med sig ett pappersformulär som ska fyllas i. Den som åker fast signerar på mobilskärmen genom en digital penna, boten registreras automatiskt i ordningsbotsregistret och en kopia med inbetalningskort skickas hem till den bötfällde.

Ny statistik från Polismyndigheten visar att andelen som bötfälls för fortkörning vid manuell övervakning har ökat med 41 procent första halvåret 2020 jämfört med samma period 2019.

För det nya brottet rattsurfning, som infördes 1 februari 2018, har andelen som åker fast ökat med 48 procent första halvåret i år, och under maj och juni är ökningen 77 procent jämfört med 2019. Enligt Erling Andersson beror detta på att den nya tekniken nu implementerats i alla polisregioner.

– Det har hänt väldigt mycket. Det är enkelt med den spontana rapporteringen som kanske inte förekom så mycket tidigare. Nu har man allt i telefonen och det går snabbare och är mer rättssäkert eftersom systemet hjälper en.

Grova företeelser som resulterar i indraget körkort måste dock fortsatt göras på det gamla sättet men även där arbetar myndigheterna på en modern lösning.

Högre prioritet hos polisen

Samtidigt är trafikbrott något som nu prioriteras högre inom polisen jämfört med för några år sedan.

– Vår högste chef gick ut för något år sedan och var väldigt tydlig med att trafiksäkerhet och nollvisionen är något vi måste ta på allvar inom svensk polis. Han gick ut väldigt öppet och sade att det dör faktiskt fler i trafiken än i skjutningarna och det är inget man kan negligera. Det är ett stort problem för folkhälsan.

Även i allmänhetens ögon har hastighetsbegränsningar låg status, till skillnad från att köra onykter eller att snatta, säger Erling Andersson. Ungefär hälften av alla bilförare kör för fort och har gjort så i många år, är hans bedömning.

Nu har medelhastigheten gått ned något på grund av att många vägar sänkts från 90 till 80 kilometer i timmen. Den största problematiken rör inte bilister som kör i 200 kilometer i timmen utan den breda skara som ständigt ligger över begränsningarna.

– Det är de små och många hastighetsöverträdelserna som påverkar trafiksäkerheten mest negativt, det vill säga att snitthastigheten är för hög. Sedan är det naturligtvis ytterst allvarligt när folk kör jättefort där och då men för den totala trafiksäkerheten är det viktigast att få ned medelhastigheten, säger Erling Andersson.