Miljardären vill öppna 41 nya kolgruvor – elefantskogen skövlas

Uppdaterad 2020-08-26 | Publicerad 2020-08-25

Förorenad luft, skövlade skogar och dussintals dödade av elefanter.

Indien och multimiljardären Gautam Adani storsatsar på kol – och urbefolkningen får betala dyrt.

– Om jag fått offra mitt liv mot att kolbrytningen upphör så skulle jag göra det direkt, säger byledaren Umeshwar Singh Amra.

Skogen Hasdeo Arand i östra Indien hotas. Den ligger på en av landets största koltillgångar och utvinnandet av kol under de senaste tio åren gjort Hasdeo Arand till en krigzson där elefanter, läppbjörnar, urgamla träd och urbefolkning ställts mot borrar, bulldozers och lastbilar.

Och nu kan skövlingen komma att trappas upp. Det är premiärminister Narendra Modi som vill ge Indiens ekonomi ett uppsving efter covid-19-utbrottet genom att minska på dyra importkostnader – och öppnar upp 41 nya områden för kolutvinning. Fem av dem ligger i Hasdeo Arands 170 000 hektar skog i delstaten Chhattisgarh, där man beräknas kunna utvinna fem miljarder ton kol.

Öppnandet innebär även att Indiens kolutvinning flyttas från staten till privata aktörer och den indiske multimiljardären Gautam Adani, 58, har gett sig in i budgivningen om de nya områdena. Adani, vars industrikoncern Adanigruppen är värd motsvarande 121 miljarder kronor, driver redan Indiens största kolgruva och har starka band till premiärminister Modi.

Miljardären Gautam Adani, 56.

Dussintals döda av elefanter

Auktionen har redan skapat konflikter på flera plan i Indien. Minst sju av de 41 områden som lagts ut till högstbjudande hade tidigare kallats ”no-go-zoner” på grund av sina viktiga naturtillgångar och omkring 80 procent av marken bebos av ursprungsbefolkning. Det har fått fyra berörda delstatsregeringar – Västbengalen, Maharashtra, Jharkhand och Chhattisgarh – att skriva till premiärministern i protest. Ett av kolområdena, som sträckte sig över tigerreservatet Tadoba i Maharashtra, har redan skonats.

Umeshwar Singh Amra, en av ursprungsbefolkningens byledare som skrivit till Modi, har sett hur kolbrytningen förstört naturen i de indiska skogarna. När två gruvor öppnades i utkanten av skogen i närheten av Amras by 2011 fylldes luften av föroreningar, rök, hetta, ljud och gift. Kriminaliteten ökade i området och elefanterna i skogen blev aggressiva – vilket ledde till dussintals dödsfall.

– Om regeringen gett mig möjligheten att offra mitt liv i utbyte mot att kolbrytningen upphör i skogen så skulle jag göra det utan att blinka, säger Amra.

Om de nya skogsområdena skulle gå samma öde till mötes skulle över 6 000 personer – de flesta ursprungsbefolkning – tvingas flytta. Tusentals hektar skog skulle skövlas för att ge plats åt gruvor och vägar.

– Om ytterligare gruvarbete sker kommer allt att förändras. Naturresurserna kommer snart att vara borta, vår livsstil kommer att försvinna, allt kommer att hotas, säger Amra.

– Vi är ett ursprungsfolk, vi kan inte gå ut och bo i städer. Inga pengasummor kan kompensera oss. Det finns ingen skog som denna i hela världen. Hugg ner den och den kommer aldrig att kunna ersättas.

Vilda elefanter i nordöstra Indien.

Lungcancer av luften

Jainandan, som bor i byn Ghatbarra, minns hur bäckarna i skogen brukade flyta på ordentligt innan gruvorna kom.

– Vi var beroende av dessa bäckar för att kunna tvätta och utföra våra dagliga behov. Nu finns det knappt något vatten i bäckarna. Efter att gruvan öppnat dumpades avfall i våra floder, vilket ledde till minst 10-12 personers död, säger han.

– I närheten ligger en elefantpassage och gruvan måste ha stört deras naturliga rutt för efter att gruvan öppnade har det blivit många konflikter med elefanter i alla byar runt gruvan, vilket lett till stor förödelse av deras liv och försörjning.

Chhattisgarhs regering har länge protesterat mot Indiens centrala styres planer. Man vill inte att Hasdeo Arand ska bli ett nytt Korba – en annan kolrik region i delstaten som började exploateras på 70-talet. I dag ligger ett tjockt lager av smog över staden och många av invånarna lider av andningssvårigheter som astma och lungcancer.

Efter påtryckningar från Chhattisgarh har regeringen gått med på att stryka Hasdeo Arands fem kolområden från auktionslistan och ersätta dem med tre gruvor på andra platser i delstaten. Det innebär att omkring 6 800 hektar skog skulle skonas.

Hasdeo Arand-floden.

Vill bli världens största kolexportör

En av anledningarna kan ha varit det ökande antal elefanter i området som lett till en ökning i konflikter mellan människa och elefant, vilket fått Chhattisgarhs skogsminister Mohammad Akbar att i juni göra 1 995 kvadratkilometer skog till ett elefantreservat.

Över hela världen har regeringar pratat om en grön återuppbyggnad efter coronapandemin och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa nyligen att det ”finns ingen bra anledning till att inkludera kol” i sina återuppbyggnadsplaner. I Indien vill Narendra Modi att kolet ska spela en central roll i ekonomins återhämtning efter coronakrisen.

– Varför kan inte Indien bli världens största kolexportör? Frågade sig premiärministern i samband med att kolauktionsprojektet lanserades den 17 juni.

Ett svar på den frågan skulle kunna vara att den indiska kolen till 45 procent består av aska, vilket gör den ineffektiv och innebär höga nivåer av förorening. Därmed kan landets stora fabriker komma att fortsätta importera kol från utlandet. Ett annat svar på Modis fråga skulle kunna vara att Indiens efterfråga på kol sjunkit på grund av coronapandemin. Elefterfrågan beräknas sjunka med 15 procent under de kommande fem åren och enligt en ny undersökning av landets Centrum för Research av Energi och Ren luft har Indiens statsstyrda kolgruvor redan kapacitet att producera 20 procent mer än den förmodade efterfrågan 2030.

”Billigaste sättet”

Klimataktivister har också ifrågasatt varför Indien, som är världens billigaste solkraftsproducent, inte kan satsa mer på förnybar energi. Med rätt investeringar skulle solenergiindustrin inom två år kunna generera så mycket som 1,6 miljoner jobb – långt fler än vad kolproduktionen skulle kunna anställa.

Men Indiens kolminister Maddirala Nagaraju menar att en ökad inhemsk kolproduktion är ”det billigaste sättet att bemöta folkets energibehov”.

– Vi är landet med fjärde störst kolresurser i världen och vi behöver säkra energin för över en miljard personer. Då är kolen det enda alternativet, säger han.

Kolgruva i Indien.

Enligt Nagaraju står ursprungsbefolkningen bakom en utökad kolproduktion eftersom de får stora kompensationspaket.

– Några har protesterat men kolbrytningen kommer att leda till mycket utveckling, många jobb och mycket pengar till dessa områden, säger han.

– Hur ska vi annars utveckla dessa folk i centrala Indien?

Adani anklagas

Den före detta miljöministern Jairan Ramesh har fördömt utvecklingen i ett brev till premiärministern. Under Rameshs år vid makten utsågs 30 procent av landets kolområen till ”no-go-zoner”. Sedan Modi blev premiärminister 2014 har dessa 30 procent krympt till fem.

Enligt Ramesh beror detta på en kollobby som styrs av Gautam Adani. Adanigruppen har redan kontrakterats för att driva två av gruvorna i Haseo Arand och har under flera års tid jobbat för att få utöka kolbrytandet i området.

– Det är Adani som ligger bakom detta, säger Ramesh.

– Modi försöker globalt sett att framstå som en stor miljöhjälte men han har en historia av att släppa på miljölagar och regler. De privatägda lobbygrupperna är helt enkelt för mäktiga och i strävan efter att underlätta för företagen har miljön blivit det största offret.

Adanigruppen säger sig ha som mål att bli världens största tillverkare av förnybar energi 2025 – och slår ifrån sig alla anklagelser.

– Vi har alltid försökt producera ett balanserat och prisvärt energiutbud till en energifattig befolkning på 1,3 miljarder personer vars konsumtion per kapita är mindre än halva världens genomsnitt och en tiondel av flera av världens utvecklade länder, säger en talesperson för företaget.

Källa: Hindustan Times, Mongabay, The Guardian

Följ ämnen i artikeln