Räddades på fjället: ”Vi såg i fem meter”

Publicerad 2015-04-10

Ammarnäs. Den behagliga fjällturen förbyttes i kaos när stormen slog till.

Barbro Andersson, 29, berättar om dygnen i väntan på räddningen.

– Det fanns en liten kamin så vi kunde smälta snö till vatten. Men vi hade inte så mycket mat kvar.

Efter ett misslyckat försök tog sig fjällräddarna på torsdagskvällen äntligen fram till de sex försvunna personerna på fjället. Barbro Andersson, hennes två vänner Per Marklund, 29, och Michel, 25, och tre personer i 20-årsåldern från ett annat sällskap fördes i säkerhet i Servestugan längs Kungsleden i Västerbottens län.

Barbro Anderssons sällskap anlände till Ammarnäs på fjällräddarnas snöskotrar vid 22.30-tiden medan de andra åkt till Hemavan. De hade med sig en fickradio och hade hört att räddningen skulle komma. Men de visste inte när.

– Det är bra med alla oss. Vi trodde inte de skulle komma i kväll men vi blev naturligtvis jätteglada, de hade inte varit kul att sitta där i en dag till eftersom maten började sina, säger Barbro.

”Vi hade inte mycket mat kvar”

De började fjällturen i Hemavan den 2 april och var på sin näst sista etapp från Servestugan till Aigertstugan när vädret plötsligt slog om.

– Vi var på väg upp på en fjällsida. Precis när vi skulle ta sista branten blev det jätteblåsigt och dålig sikt. Då hade vi sett vindskyddet tidigare och valde att ta oss tillbaka dit, säger Barbro Andersson.

Vindskyddet, som ligger vid Jovvatjåkka, var en liten nödstuga med två britsar och ett utedass. Där har de hållit ut sedan i tisdags.

– Vi befann oss där i två och en halv dag innan fjällräddningen kom. Men eftersom vi var inne var det helt okej. Det fanns en liten kamin så vi kunde smälta snö till vatten. Men vi hade inte så mycket mat kvar, en middag och två luncher kanske, så vi fick ransonera, säger Barbro Andersson.

Under tiden i skyddet gjorde de morgongymnastik, spelade kort och smälte snö. De ville inte slösa på nödveden och satt i sina sovsäckar inomhus.

Sikten var så dålig att de riskerade att försvinna i stormen när de behövde gå ut för att göra sina behov.

”Vi är inte helt gröna”

–Vi knöt en lina i huset och gick ut två och två i linan till dasset. Sen fick vi hålla i linan när man skulle gå tillbaka. Man såg linan i fem meter. 

Hur fjällvana är ni?

– En av killarna har varit i mycket i fjällen och jag har varit en del i fjällen. Vi är inte helt gröna. Men det var min första fjälltur på turskidor, det var inte riktigt vad jag hade räknat med. Den inkluderade verkligen allt.

Har du fått en annan respekt för fjällen?

– Ja det är klart man har. Vädret kan förändras så otroligt snabbt. Men jag kommer fortfarande ge mig ut fjällen.

Följ ämnen i artikeln