Iran: Amerikanska soldater är terrorister

Uppdaterad 2020-01-08 | Publicerad 2020-01-07

Samtidigt som man i Iran gör sig redo för begravningen av Qassem Soleimani trappas ordkriget med USA upp.

Irans parlament har blixtsnabbt drivit igenom en resolution som likställer USA:s militära högkvarter Pentagon och alla dess soldater med ”terrorister” uppger flera nyhetsbyråer.

I april stämplade Donald Trump den iranska militären med samma etikett.

Medan världens meme-makare den senaste veckan roat sig med att på olika sätt försökt sätta ord och bild på oron många känner fortsätter USA och Iran förberedelser och hotelser.

Under tisdagen ska den iranske militärledaren Qassem Solemani begravas, sedan han dödats under ett amerikanskt drönarangrepp i Bagdad i fredags. Begravningen uppges ha urartat i kalabalik och trängsel, och enligt inledande uppgifter i iranska medier har flera personer dödats och många skadats.

I USA gör man sig redo för vedergällning.

Inom en dag eller två förväntar man sig en iransk ”öga-för-öga-attack”, uppger amerikanska topptjänstemän för nyhetsbyrån AP. Enligt källorna gör man sig redo genom att förstärka sina styrkor i regionen , bland annat genom förflyttningar av trupper och materiel.

Klassas som terrorister

USA:s försvarsminister Mark Esper uppgav i måndags att man inte hade fattat några beslut om att dra tillbaka trupper från Irak, trots att pro-iranska delar av Iraks parlament satt press på landets regering att kräva ett truppåtertagande.

Till följd av toppgeneralen Wassem Soleimanis död har Irans parlament drivit igenom en resolution som klassar alla anställda vid Pentagon eller andra närstående organisationer som terrorister.

”Allt stöd till dessa styrkor, inklusive militärt, underrättelsemässigt, finansiellt, tekniskt, servicemässigt eller logistiskt, kommer att betraktas som samarbete till terroristhandling”, uppges i resolutionen enligt AFP.

”Historisk mardröm”

Hur Iran militärt kommer att svara är ännu oklart. Enligt Ali Shamkhani, ordförande i Irans säkerhetsråd förbereds 13 olika scenarier, varav till och med den svagaste vedergällningen skulle vara en ”historisk mardröm” för USA, uppger Bloomberg.

– För tillfället kan vi, av underrättelseskäl, inte ge mer information till media, säger Shamkhani till nyhetsbyrån Farsi, enligt Bloomberg.


FAKTA: USA-Iran-krisen – dag för dag

  • 27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
  • 29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
  • 31 december 2019: Demonstranter försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
  • 3 januari 2020: Den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd. Vid drönaranfallet dödades även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor.
  • 4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
  • 5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.) Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
  • 6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Enligt statliga iranska medier manifesterar miljontals människor på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
  • 7 januari 2020: Irans parlament röstar igenom en resolution som klassar alla USA-soldater som terrorister. Soleimani begravs i sin hemstad Kerman.

Sammanställning: TT/Aftonbladet