Hårt tryck på infektionsavdelningen i Umeå: ”Knappt plats för andra än covid”
Uppdaterad 2021-01-25 | Publicerad 2021-01-24
UMEÅ. I pandemins andra våg är det inte iva som är hårdast belastad i sjukvården i Västerbotten.
En större samhällsspridning och andra behandlingsmetoder gör att infektionsavdelningen får ett allt högre tryck.
– Man kände sig otillräcklig för patienterna redan innan, och med covid har det bara blivit värre, säger sjuksköterskan Ida Lindbäck, 24.
Larmen tjuter ofta på infektionsavdelningen på Norrlands universitetssjukhus. Patienterna här ligger i enskilda rum, bakom två dörrar, och behöver ofta tillkalla personalens uppmärksamhet.
Västerbotten har ett lugnare coronaläge än många andra regioner i Sverige, men här märks pandemins andra våg av mer än den första.
Avdelningen har plats för 14 patienter och här vårdas även personer som inte har covid-19. Men på senare tid har de inneliggande nästan uteslutande varit covid-patienter.
När Aftonbladet är på besök är 13 av platserna fyllda. 12 av dem har covid-19.
– Det är ett pressat läge. Vi märker av den andra vågen ordentligt, säger sjuksköterskan Ida-Lisa Persson, 31.
Andra åtgärder
Samhällsspridningen i Västerbotten har varit större under hösten och vintern jämfört i våras.
– Dels har vi inte plats för så många andra än de med covid-19. Men vi märker också att det är mer covid ute i samhället, säger Ida Lindbäck, 24, sjuksköterska.
Vården av covid-sjuka har förändrats under pandemin och på Norrlands universitetssjukhus är det inte längre iva som är den hårdast drabbade avdelningen. I dag kan en del av den vård som tidigare bara gavs där nu också ges på infektionsavdelning.
Tidigt under vården kan personalen nu bland annat använda en så kallad högflödesgrimma, som gör syrgasen mer varm och fuktig och ger ett högre flöde. De lägger också patienter i bukläge mycket tidigare än i våras, något som kan underlätta andningen.
Lunchraster på tio minuter
Åtgärderna gör att färre patienter behöver intensivvård och att många därmed slipper att bli intuberade, det vill säga sövas ner och få ett plaströr i halsen kopplad till en respirator som hjälper till med andningen.
– I våras visste vi väldigt lite om den här sjukdomen. Nu vet vi mer och kan vårda svårt sjuka patienter även här. Men det sätter ju också oss i ett annat läge, säger Ida-Lisa Persson.
Det ringer från akuten i hennes telefon. En ny covid-patient har anlänt och nu behöver en av de inneliggande flyttas.
– Förra veckan hade jag två dagar när jag fick äta på tio minuter båda dagarna.
För att gå in till en covid-patient behövs munskydd, visir, förkläde och handskar, men ute i korridorerna rör sig personalen utan någon skyddsutrustning. Att ta på och av sig den tar tid.
– Ibland förlorar man lite kollen på de patienter utanför som man ansvarar för, går jag in till en patient kan jag ju bli kvar där inne en timme, säger Ida- Lisa Persson.
Svårare att se varje patient
Både hon och Ida Lindbäck beskriver att det behövs fler personer på avdelningen. Cheferna försöker hela tiden ordna extra händer.
Det händer ofta att personalen känner att de inte kan hjälpa sina patienter tillräckligt.
– Det är så svårt för allt sker bakom stängda dörrar hos oss, eftersom vi har slussrum innan varje sal. Det är svårare för oss att se våra patienter än vad man kan göra på andra avdelningar, säger Ida Lindbäck.
Transporten är bokad för patienten som ska skrivas ut från avdelningen. Han är den enda som inte vårdas för covid-19. Den nya covid-patienten är på väg.
– Vi orkar ju så länge det behövs, men vi behöver ju också vara lediga. Men vi kämpar på. Vi kan göra det här tillsammans. Det är vår absoluta räddning, att vi är en jättebra personalgrupp, säger Ida-Lisa Persson.
PODD Mutationerna
Aftonbladet Daily med Björn Olsen professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.