Misstroendet mot regeringen: Detta har hänt

Helena Björk/TT

Uppdaterad 2021-06-24 | Publicerad 2021-06-22

Statsminister Stefan Löfven (S) på väg ut från pressträffen i Rosenbad efter att ha förlorat misstroendeomröstningen i riksdagen.

Regeringen har fallit efter att fyra av riksdagens partier röstat för misstroendet mot den. Hur hamnade vi här?

11 januari 2019:Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommer överens om 73 punkter och ingår januariavtalet. Punkt 44 innebär att fri hyressättning ska införas vid nybyggnation, senast 1 juli 2021.

16 januari 2019:Dåvarande partiledaren för Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt meddelar att Vänsterpartiet kommer avsätta statsminister Stefan Löfven om förslaget om marknadshyror läggs fram.

4 juni 2021:Utredaren lämnar sitt förslag om fri hyressättning i nyproducerade lägenheter till regeringen. Syftet med förändringen är att skapa fler hyreslägenheter.

15 juni:Vänsterpartiet ger regeringen 48 timmar att dra tillbaka förslaget om fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, alternativt bjuda in till förutsättningslösa förhandlingar mellan bostadsmarknadens parter.

15 juni:Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tror inte på Vänsterpartiets ultimatum men KD säger att partiet inte kommer rädda regeringen om en omröstning blir aktuell.

15 juni:Regeringen svarar att det inte finns något färdigt förslag som kan dras tillbaka utan enbart ett betänkande från utredaren som är ute på remiss.

17 juni:Regeringen säger att den kommer att bjuda in Hyresgästföreningen och fastighetsägare för att diskutera förslagen under remisstiden.

17 juni:Vänsterpartiet meddelar att det inte har förtroende för regeringen eftersom den inte mött kravet på att slopa förslaget i sin helhet. V söker stöd för misstroende.

17 juni:SD lämnar in yrkande om misstroende mot regeringen och säger på en pressträff att de hoppas på extraval hösten 2021. SD är också emot marknadshyror men misstroendet handlar om regeringen som helhet. Kort därefter meddelar först KD och sedan M att de kommer att rösta för att fälla regeringen, vilket tillsammans med V ger majoritet för fällning.

18 juni:Liberalerna meddelar att de inte kommer att rösta för att fälla regeringen, förutsatt att regeringen ”hedrar januariavtalet”.

20 juni:Statsminister Stefan Löfven och C-ledaren Annie Lööf meddelar att parterna på hyresmarknaden får förhandla om förslag för hyressättning fram till den 1 september. Om parterna kommer överens kommer deras förslag läggas fram av regeringen. Om de inte kommer fram till något lägger regeringen fram utredningens förslag om fri hyressättning i nyproduktion.

20 juni:Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag eftersom punkt 44 i januariavtalet inte stryks i sin helhet. V går fram med misstroendet.

20 juni:Liberalerna meddelar att om regeringen faller vid misstroendeomröstningen så upphör också januariavtalet mellan S, MP, C och L.

21 juni:Riksdagens kammare fylls för första gången under pandemin och Löfven blir historisk som den första statsministern att fällas i en misstroendeomröstning. 181 röstar för, 109 emot och 51 avstår. 8 ledamöter är frånvarande.

21 juni:På en pressträff säger Löfven att det kan ta honom hela den vecka han har på sig (till den 28 juni) att komma med besked om vägen framåt. Antingen blir det talmansrundor för att bilda en ny regering eller extraval.

22 juni:Partiledare och olika partiföreträdare säger att de samtalat om vägar framåt, men avslöjar inte vad som sägs.

23 juni: Centerpartiet släpper kravet på fri hyressättning i nyproduktion som fällde statsministern Stefan Löfven. ”Eftersom förslaget inte längre finns på bordet så tycker vi att det är viktigt att vi justerar januariavtalet för att få bättre balans”, säger Centerledaren Annie Lööf.

24 juni:Liberalernas ledare Nyamko Sabuni säger att partiet inte kommer att omförhandla januariavtalet. ”Nu eftersträvar vi en borgerlig regering”, säger hon.

Följ ämnen i artikeln