Löfvens svåra val – avgång eller extra val

Peter Wallberg/TT

Tea Oscarsson/TT

Publicerad 2021-06-27

Statsminister Stefan Löfven (S) på väg till riksdagens misstroendeomröstning. Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfvens (S) betänketid är snart över.

Hans svåra val står mellan att utlysa extra val eller avgå.

Senast under måndagen måste Stefan Löfven lämna besked. Då har det gått en vecka sedan riksdagen riktade en misstroendeförklaring mot honom.

Om Löfven utlyser extra val ska det hållas inom tre månader, i praktiken i slutet av september. Då kan han sitta kvar som statsminister fram tills dess och hoppas på ett valresultat som ger en ny S-ledd regering.

Väljer Löfven i stället att avgå på måndag, kommer riksdagens talman Andreas Norlén nästan omedelbart att inleda processen med att hitta en statsministerkandidat att föreslå för riksdagen.

Det kan då bli Stefan Löfven igen, eller Moderatledaren Ulf Kristersson, eller någon annan partiledare. Avgörande är att kandidaten inte får 175 eller fler nej-röster emot sig.

Kan ta tid

För att hitta en statsministerkandidat att föreslå riksdagen kommer talmannen att ha samtal med företrädare för varje parti i tur och ordning, så kallade talmansrundor.

Det är en process som efter valet 2018 tog lång tid. Från att Löfven röstades ned efter den obligatoriska statsministeromröstningen den 25 september till att han godkändes den 18 januari 2019 tog det 115 dagar.

Men så lång tid ska det inte ta nu, om det blir aktuellt med talmansrundor.

– Jag kommer inte att tillåta att det tar så lång tid, sade Norlén i SVT:s Agenda förra söndagen.

Talmannen har fyra försök på sig att lägga fram förslag på statsminister. Misslyckas det fjärde försöket blir det automatiskt extra val inom tre månader.

Efter valet 2018 lyckades talmannen på tredje försöket. Nu planerar Norlén alltså, om det blir aktuellt, att lägga fram sina statsministerförslag mycket snabbare än förra gången.

Inget har läckt

Han räknar också med att partierna denna gång vet mer om varandra än 2018 och om var de själva står när det gäller att samarbeta med andra partier. Därmed krävs inte lika mycket förankring internt i partierna, vilket gör processen snabbare.

Sannolikt har Löfven redan fört samtal med tänkbara samarbetspartier under midsommarhelgen, men inget har läckt ut.

Vänsterpartiet (V) verkar åter kunna tänka sig att acceptera Löfven som statsminister och en ny S/MP-regering om den regeringen avstår från ett förslag om marknadshyror i nyproduktion. Accepteras Löfven även av Centern (C) så skulle han klara en statsministeromröstning i riksdagen.

Men i praktiken räcker det sannolikt inte för Löfven att ha säkrat tillräckligt stöd i en statsministeromröstning. Det gäller också att säkra stöd för att få igenom den kommande budgeten i riksdagen.

Då räcker det inte med S, MP och C, efter det att Liberalerna (L) för en vecka sedan lämnade januarisamarbetet med dem. Om M och KD enas om en budgetmotion som har stöd av SD skulle den fler röster.

Strax innan midsommarhelgen gjorde S och C ett försök att locka tillbaka L till det gamla samarbetet. Det ser ut att ha misslyckats.

Minsta marginalen

Om Löfven skulle lyckas få till ett budgetsamarbete med S, MP, C och V, så skulle det räcka för att få igenom en budget i riksdagen. Problemet för Löfven är att C hittills inte har velat ha ett budgetsamarbete där V ingår.

Samtidigt är det oklart om V kan gå med på att rösta för en budget som de själva inte fått vara med och förhandla om.

V-ledaren Nooshi Dadgostar skrev på twitter på midsommarafton:

”Vi vill att Stefan Löfven kommer tillbaka, nu när marknadshyrorna är borta, och vi hoppas på samarbete kring budgeten i höst.”'

Å andra sidan kan Löfvens främste statsministerrival Moderatledaren Ulf Kristersson inte bli statsminister om S, MP, C och V röstar nej till honom i en statsministeromröstning i riksdagen. Men marginalen är minsta möjliga och det gäller att alla riksdagsledamöter röstar som deras partier vill.

Från M:s och L:s håll görs försök att få C att stödja en borgerlig regering. Men C vill inte samarbeta med en regering som ger Sverigedemokraterna (SD) inflytande.