Ser Ryssland från köksfönstret: ”Vi är inte oroliga”

Uppdaterad 2022-05-18 | Publicerad 2022-05-17

KIVIVAARA. Erkki Kinnunen, 43, och Elin Kinnunen, 34, ser Ryssland från köksfönstret.

De bor på så långt österut man kan komma i Finland, men är inte rädda för den store grannen.

– Här har vi björn, varg, järv och lodjur. Så ryssen är ingenting, skrattar Elin när hon tar emot på gårdsplanen.

Trots att Ryssland bara ligger tre kilometer bort är familjen Kinnunen inte oroade av Finlands kommande Nato-medlemskap.

– Jag tror inte ryssarna vill kriga mot Finland igen. De minns hur det gick i vinterkriget, säger Elin.

Erkkis farfar var en av alla finska soldater som framgångsrikt bekämpade Sovjetunionen i vinterkriget 1939-40. Men dagen innan kriget slutade blev farfar Lauri ihjälskjuten.

– Min pappa kom som krigsbarn till Halland 1941, berättar Erkki, som föddes och växte upp i Sverige.

Veli, Erkki, Ville, Elin och Lauri Kinnunen i den före detta gränsbevakningsstationens vardagsrum. På väggen några av Erkkis samlarobjekt, bland annat ett älghuvud uppstoppat i Halland på 1950-talet.

”Allt är bättre i Finland”

För fem, sex år sedan började han och Elin prata om att lämna bondgården i Halland och flytta till Finland. De tyckte att samhällsservicen hade blivit allt sämre, inte minst skolorna.

– Finland har världens bästa skolor. Allt är bättre i Finland, luften och naturen, säger Elin.

Till slut hittade de den nordkarelska före detta gränsbevakningsstationen Kivivaara. Sedan juni 2021 bor de i sitt högt belägna drömhus med tio hektar skog och vandrarhem, som framför allt tar emot björnjägare på hösten. Närmsta granne finns tre kilometer bort, närmsta mataffär sex mil.

– Tyst och skönt ska det vara, säger Erkki.

Veli, 6, är mycket ute i naturen med pappa Erkki, som börjat röka pipa eftersom han inte får tag i snus i Finland.

Märkt av kriget

Sedan Ryssland började kriga i Ukraina har familjen märkt att finska militärhelikoptrar börjat patrullera gränsen en gång i veckan. Men att ryska soldater skulle korsa gränsen tror de inte ett ögonblick på.

– Om det ändå händer får vi väl lämna huset och gömma oss. Vi har inga problem att klara oss i skogen, det är vi vana vid, här känner vi oss trygga. Att fly från en stad är mycket mer riskabelt. Det är mycket enklare att hålla sig undan i skogen, säger Elin.

Det är mycket att fixa på gården. Men Erkki har 18 motorsågar, fyra 50-talstraktorer, en skrälldus med skiftnycklar och närmare 50 knivar, så han klarar det mesta själv.

– Hittar han något som han gillar, då samlar han på sig, skrattar Elin.

Så tyst att man hör blodet bulta

På gårdsplanen hörs bara vinden som susar i tallarna. Kvällstid hoar ugglorna och sommartid växer det fullt av hjortron nästan utanför husknuten.

Elin och Erkki fiskar ofta abborre med sönerna Veli, 6, Ville, 4, och Lauri, 18 månader, i någon av de många sjöarna i närheten. I vintras låg snön upp till fönsterblecken och det var så tyst ute på gårdstunet att Elin och Erkki hörde hur blodet bultade i kroppen.

– Vi känner oss trygga i naturen. Skulle det bli krig mellan Finland och Ryssland så är det här det bästa stället att vara. Här händer inget, säger Elin.

Gränszonen på finska sidan av finsk-ryska gränsen är 200 meter bred. ”De finska gränsbevakarna kör förbi här ibland”, säger Erkki Kinnunen.

”Ryssland inget hot”

Varken hon eller Erkki tycker det är bra att Finland vill gå med i Nato.

– Ryssland är inget hot. De kommer inte att göra något mot Finland, säger Erkki.

– I så fall tror jag Sverige ligger värre till, för Sverige har inte så bra militär som Finland, säger Elin.

Erkki tar oss med ner till den 200 meter breda gränszonen på finska sidan av gränsen, som man inte får beträda. På andra sidan gränsen ligger sju, åtta mil med orörd skog innan man kommer till den första ryska byn. Några ryska flygplan eller helikoptrar har familjen aldrig hört.

– Det var så här jag ville bo, nära Ryssland. Friheten att känna att det inte finns något åt det hållet, säger Erkki.