Rektorn om skoldådet: ”Jag fick ett leende ifrån honom”
Uppdaterad 2022-01-31 | Publicerad 2022-01-30
Vid skoldådet i Kristianstad skadades en elev svårt och en lärare fick en kniv i ena benet.
Bara minuterna före attacken pratade skolans rektor med den misstänkte – en elev som inte visade några tecken på sina planer.
– Jag frågade hur han haft det på lovet och fick ett leende, berättar Dalila Adilagic, rektor vid NTI-gymnasiet i Kristianstad.
Första dagen på vårterminen nu i januari skedde den tredje skolattacken i Sverige på ett år.
En knivbeväpnad och maskerad förövare angrep först en lärare och sedan en elev som fick ett livshotande hugg i ryggen.
Men bara sju minuter efter att polisen fått in larmet var den misstänkte gärningsmannen gripen.
En förklaring till att dådet inte utvecklades till något värre – utan kunde avbrytas snabbt – är skolans eget agerande. Den uppfattningen har i alla fall rektor Dalila Adilagic.
”Alla visste vad de skulle göra”
Hon framhåller att skolan haft utbildningar i det som förkortas PDV, pågående dödligt våld, och att det var det som var avgörande. Alla visste vad de skulle göra. Den skadade läraren såg till att alla elever kom ut ur klassrummet där attacken skett, och såg till att stänga in förövaren där.
I senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim berättar rektorn om sin bild av dådet. Och hur hon satt ner och pratade med den misstänkte gärningsmannen, en elev, inne i skolan bara några minuter före attacken.
– Jag frågar hur lovet har varit och får till svar att han bara suttit hemma. Varpå jag svarar, ja det kan väl vara skönt det också, säger Dalila Adilagic.
Rektorn berättar hur hon sedan frågar om han spelat spel eller haft kontakt med sin flickvän, vilket han svarar jakande på. Och visar upp ett mobilskal han har fått.
– Och jag får ett leende, studsar upp och går vidare.
Bara minuter senare sker attacken i ett av skolans klassrum.
”Förklaringen – ett självhat”
Sofia Wikman, kriminolog vid Högskolan i Gävle, forskar om skolattacker. Och hon ser en mängd slående likheter mellan förövarna.
Ofta handlar det om yngre män som har någon typ av brustna band till samhället. Som saknar framtidshopp och känner ett utanförskap.
– Utanförskapet är väldigt centralt vilket också gör att de här personerna är desperata på något sätt, säger Sofia Wikman i podden Aftonbladet Krim. Det kan ta sig uttryck i ett samhällshat men egentligen handlar det också om ett självhat eller ett livshat. Man känner att man inte har ett värdigt liv att leva och kan man lika gärna kan bli destruktiv, mot sig själv eller sin omgivning.
– Ett annat drag är att omgivningen egentligen inte blir särskilt förvånad – i efterhand.
Går att förebygga
Kriminologen Sofia Wikman menar att denna typ av brott egentligen är enkla att förebygga, åtminstone på ett teoretiskt plan. Samhället, inte minst skolan, behöver bli bättre på att fånga upp de unga vilsna som inte har någon framtidstro. Och ge dem en känsla av sammanhang och meningsfullhet.
Senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim belyser bakgrunden till skolattentaten och hur de kan förebyggas.