Prästen gav anhöriga dödsbeskedet: En kamp mot sociala medier
Publicerad 2021-09-14
TORSBY. När familjerna till de två unga kvinnorna samlades för en minnesstund var släkt, vänner och kollegor på plats.
Här fanns också räddningsledaren Peter som försökte rädda deras liv och prästen Jonas som var med när de anhöriga fick veta att kvinnorna inte överlevt den svåra olyckan.
– Det är en chock för bygden, säger Jonas Bodinger Larsson, präst i Fryksände pastorat.
Kvällssolen ligger varm över Fryksände kyrka i Torsby när kyrkklockorna ringer in till minnesstunden. Alla de som samlats utanför kyrkan har gått in.
Kyrkan är fullsatt och prästen Jonas Bodinger Larsson och hans kollegor uppskattar att 200 personer är på plats för att lämna blommor, skriva i kondoleansboken och minnas de två unga kvinnorna.
Det ligger en tystnad över platsen som ibland bryts av gråt.
Utanför kyrkan står Peter Bergström, räddningsledare på räddningstjänsten i Torsby och Sunne. Han och hans brandmän jobbade intensivt med att försöka rädda livet på de två kvinnorna och mannen efter kollisionen.
– Det kändes naturligt och självklart att komma hit. Det här är ju det värsta tänkbara som kan hända. Det är fint att ha en plats att samlas på efter det som hänt, säger han.
De flesta känner varandra
Torsby är en liten ort med drygt 4 000 invånare, där de flesta känner varandra. Och den är nära sammanflätad med grannkommunen Sunne.
Peter Bergström bor inte här själv, men hans brandmän som är deltidsbrandmän gör det. Efter de privatpersoner som slog larm olyckan var de först på plats och började jobba med att få ut de unga kvinnorna och mannen ur de demolerade bilarna.
– De är ju en del av samhället här. Vi är inte klara med det som hänt, de kommer att behöva stöd för att bearbeta det här, säger han, innan han går in i kyrkan.
Vid kyrkan finns också prästen Jonas Bodinger Larsson. Han var ledig i söndags, men blev inringd på morgonen. Han följde med polisen för att ge dödsbudet till några av de anhöriga.
– Polisen brukar ringa oss om de vill att vi ska följa med. Det kan vara om det är en väldigt svår händelse eller om de själva inte har möjlighet att stanna kvar så länge, säger han.
Kan få dödsbesked via sociala medier
Att underrätta familjer om dödsfall är svårt, säger han. Först ska de anhöriga hittas. Sedan måste flera team synkronisera så att de får beskedet samtidigt, så att inte de som fått beskedet informerar de andra utan att stöd finns på plats.
I det moderna samhället är det samtidigt väldigt bråttom.
– Det är en kamp mot klockan så att nyheten inte sprids i sociala medier och att de hinner före med att meddela de anhöriga, säger Jonas Bodinger Larsson.
Att ge människor det förmodligen värsta beskedet i deras liv – hur är det?
– Det är väldigt jobbigt, ibland kan det vara en overklighetskänsla. Det är viktigt att inte springa före de anhöriga, man ska bara vara där som medmänniska. Människor kan reagera på så många olika sätt när något sånt här händer.
”Viktigt att sorgen får ta tid”
Inne i kyrkan spelas psalmen Amazing grace. En man kommer fram till Jonas Bodinger Larsson. Han har gråten i halsen och tårar i ögonen.
– Det var fint det här, tack, säger han och klappar om prästen.
En svår olycka är fruktansvärd var den än inträffar och sorgen efter en familjemedlem är bottenlös oavsett vem den drabbar. Men Jonas Bodinger Larsson tror att det är skillnad om den sker i en liten ort eller en större stad. I det här fallet skär händelsen genom hela Torsby.
– Det är en chock för bygden, nu är det viktigt att sorgen får ta den tid den tar.
Men att de flesta känner varandra är också en styrka som kan ge trygghet och stöd i krisen, tror Jonas Bodinger Larsson.
– På en liten ort bygger man relationer. Man förhåller sig aldrig helt som en främling till varandra utan man känner varandra.
