Benjamin, 2, dog av plötsligt hjärtstopp
Publicerad 2025-05-10
Hela julen släckte Benjamin, 2, bränder med leksaken han fått av tomten.
Nu är han begravd med sin älskade brandsläckare.
– Jag lekte med Benjamin, sprang och busade. En timme senare var han död i vår säng. Det är så orimligt, säger Robert.
Vi träffar Johanna Carstorp och Robert Svensson Eshraghi i deras radhus i Sollentuna, norr om Stockholm. Vissa undrar hur de kan bo kvar i huset där sonen gått bort. Svaret är enkelt.
– Det finns inget ställe där jag är så nära Benji som när jag är här hemma. Jag kan inte tänka mig något värre än att flytta ifrån honom, säger Johanna.
Här finns spår av Benjamin överallt. I form av färg på en dörrkarm, ristningar i matbordet och en pepparkakssmula på hans lilla stol i lekrummet – som de hittade nyligen. I samma rum ligger hans saker helt orörda sedan nyårsafton, som brandbilen.
– Vi brukar annars städa men den dagen hann vi inte då vi skulle iväg på firande.
Hade sin bästa dag
Lagom till nyårsafton hade Benjamin tillfrisknat efter en jobbig förkylning. Han hade en riktig ”Benjamindag” med bad, pannkakor till lunch, pizza till middag, iklädd sin ljusblå favoritskjorta.
– Han älskade skjortor. Han sov i dem, och åt i dem, säger Robert.
De firade hos Roberts syster som bor i närheten. Den här dagen var Benjamin extra glad och extra modig – han höll sig inte lika nära föräldrarna som han brukade.
Vid niotiden gick de hem. Benjamin var trött, och började få lite frossa. De förberedde sig på en natt med eventuell feber.
Johanna pekar mot hörnan vid toaletten.
– Jag minns att vi stod precis där och tog av honom byxorna, satte på en ny blöja och ett par shorts. Han ville absolut inte ta av sig sin skjorta, så den fick han sova i.
De satte på ”Stockholmsvy”, Benjamins låt, som han vaggats till sömns till sedan han var en liten bebis. Och så även denna gång.
Låten var på repeat i sovrummet på övervåningen för att dämpa ljudet av fyrverkerierna. På nedervåningen satt Robert och Johanna och pratade om hur lyckliga de var.
– Och jag publicerade en bild på Instagram, där vi avslöjade att vi väntar en lillasyster, säger Johanna.
Hittades livlös efter läggning
Därefter slogs livet i spillror. 20 minuter efter att Johanna lagt Benjamin hittade hon honom med ansiktet i kudden, helt livlös i kroppen. Hon sprang ner med honom i trappan, skrikande ”Han är död”. Hon försökte påbörja HLR och Robert ringde 112. Några minuter senare var blåljuspersonal på plats och försökte väcka liv i Benjamin.
– Jag minns att i den här paniken försökte vi utläsa deras ansiktsuttryck, för att få någon form av svar om läget. De var väldigt sammanbitna, säger Robert.
På Nya Karolinska-sjukhuset klippte de upp Benjamins älskade skjorta. Personalen i glitter och partyhattar, en surrealistisk syn. En hjärtspecialist röntgade honom. Hjärtat var friskt, allt han behövde nu var vila.
Ett tag senare inledde Robert och Johanna det nya året med att dansa runt sin son, sjunga, och prata, på läkarens uppmaning. Benjamin var tvungen att vakna.
– Men han bara låg där, säger Robert.
Lyssnade på låten en sista gång
De fick till sist det tuffa beskedet. Läkarna hade gjort allt, men det var inte etiskt försvarbart att fortsätta hålla honom vid liv – han var hjärndöd.
– I efterhand är vi väldigt tacksamma för att de tog det beslutet, ett modigt beslut, säger Johanna.
De låg på varsin sida om Benjamin, runt om stod deras familjer. De höll i hans hand och lyssnade på ”Stockholmsvy” en sista gång. 07:45 på nyårsdagen slog Benjamins hjärta ett sista slag.
I efterhand har de fått veta av en läkare, med insyn i fallet, att hon är övertygad att han gick bort hemma.
– Så han behövde aldrig uppleva sjukhuset eller de jobbiga slangarna. Han som inte gillade främmande människor. Han somnade in här hemma i sin trygghet, till sin låt och våra röster. Det är en liten tröst.
Kommer aldrig få svar
Hur kunde en i grunden frisk pojke drabbas av plötsligt hjärtstopp? Läkarnas prover visar två saker: Han hade låga värden av RS-virus, och låga värden av pneumokocker, lunginflammation, en aggressiv variant.
– Det troliga händelseförloppet är att han haft RS och blivit frisk. Men sedan har hans immunförsvar varit så försvagat att han inte klarade av lunginflammationen, som han precis fått, säger Robert.
– Men varför han plötsligt slutade andas kommer ingen någonsin kunna svara på.
Benjamin blev två år och åtta månader. Den 30 januari begravdes han i sin favoritoutfit: Uppknäppt skjorta, t-shirt och mjukisbyxor.
Öppen med sin sorg
Nu har det gått över fem månader sedan Benjamin gick bort. Robert har återvänt till jobbet, vilket har varit meningsfullt för honom.
– Det är många gånger jag sitter där och tänker att jag måste gå för att jag ska hämta på förskolan. Men så kommer jag på att jag inte har någon att hämta. Det är då hela livet raserar, och man undrar: Vad är meningen med allt?
På ett Tiktok-konto han skapat pratar han om sorgen. Det är för att han själv hade svårt att hitta andra så kallade änglapappor, som förlorat sina barn. Mammor är mer öppna med sin sorg. Nu har flera män hört av sig till honom, och öppnat upp om tuffa saker. Det har fått Robert att känna sig mindre ensam.
– Jag tror det mest stereotypiska är att män inte pratar om känslor. Men jag är otroligt känslosam, och det var Benjamin också.
Vill låna ut allt till lillasyster
Allt har inte bara varit sorg. Det har funnits längtan också, efter lillasyster. Att känna alla känslor samtidigt har varit nytt för dem båda.
– Jag saknar Benji varenda sekund. Men jag är också förväntansfull inför lillasyster. Det har varit en sådan tröst, att få känna henne sparka i magen och att ha något att längta till, och inte bara leva bakåt i tiden, säger Johanna.
En barnmorska sa till henne att barnet inte tar skada av att hon är ledsen och har ångest – efter att hon började blöda några timmar efter Benjamins bortgång.
– Jag är så himla glad att hon berättade det för mig den dagen. För det har gjort att jag inte varit rädd för att sörja Benji fullt ut.
Benjamin såg fram emot att bli storebror. Redan från start sa han att han visste att det skulle bli en tjej. Robert och Johanna har spelat in videos på honom där han berättar om allt han vill låna ut till bebisen. Benjamin var givmild som person.
– Nu känns det okej att hon får låna hans saker. Hon hade fått göra det ändå såklart, men det känns fint att han sagt det själv. Men om han sagt att hon inte fick låna brandsläckaren hade hon faktiskt inte fått det.
Den 27 april, efter vårt möte, föddes lillasyster – två dagar före Benjamins födelsedag. Precis som sin bror vaggas hon till sömns till ”Stockholmsvy”.
– Jag går på samma sätt med henne som jag gjorde med Benjamin. Det är så fint samtidigt som jag tänker så mycket på honom, säger Robert.
De är tacksamma – men också livrädda för framtiden.
– De är väldigt lika varandra. Det gör det enklare men också svårare på samma gång. Det är en samexistens av alla känslor, konstant.
