EU-kamp om tysk spargris och franska bönder

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Ludovic Marin/AP/TT
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel i samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron inför EU:s budgettoppmöte i Bryssel.

Både nytt och gammalt ska in i EU:s långtidsbudget – men hur mycket?

Den tyska sparbössan och de franska bönderna spelar nyckelroller när pengarna ska fördelas i budgetbrottningen i Bryssel.

Alla vill vara ambitiösa. Alla vill vara moderna. Alla vill satsa på rätt saker.

Det betyder ändå helt olika mål för de 27 EU-länderna vid veckans budgettoppmöte i Bryssel.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron är i vanlig ordning huvudpersoner i dramat.

Tyskland lutar mer åt den sparsamma linje, som framför allt förfäktas av Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark. De vill ha en budget på motsvarande max 1,0 procent av EU:s totala bruttonationalinkomster, BNI.

– Från Tysklands sida är vi ännu inte nöjda med förhandlingsläget. Vi anser att balansen ännu inte finns där, säger Merkel på väg in till mötet.

Macron vill gärna ha en fylligare budget med moderna satsningar. Men också klassiskt jordbruksstöd.

– Det är den gemensamma jordbrukspolitiken som föder européerna och Europa. Det är också en politik som vi håller på att förändra och vi måste se till att den förändringen får tillräckligt med resurser, säger Macron.

Efter brexit

Långtidsbudgeten gäller för åren 2021–27 och lägger ut ramarna för vad som ska läggas på de olika ansvarsområdena.

Storleken är rejäl. Över de sju åren ska EU-länderna gemensamt pytsa in motsvarande 11 500 miljarder svenska kronor.

Förhandlingskampen gäller såväl hela storleken som de rabatter som bland andra Sverige ser som nödvändiga för att kompensera de länder som betalar mest till EU, utan att få så mycket tillbaka.

Storbritanniens EU-utträde spelar också in.

– När ett stort land lämnar samarbetet så måste det gå att ha en mindre budget, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Gammalt och nytt

Men i diskussionerna ingår också själva innehållet. Sverige och dess likasinnade vill gärna ha en "modern" budget, med satsningar på digitalisering, forskning och gemensamma gränsvakter. Jämfört med tidigare föreslås de områdena också få mångdubbelt mer än förut.

Å andra sidan är det fortsatt jordbruk och regionalstöd som får de riktigt stora summorna: vardera omkring en tredjedel av totalsumman.

Och det vill inte de stora mottagarländerna ändra på.

– Från vårt perspektiv går det inte att både ändra budgetens struktur och minska storleken. Nya satsningar på områden som forskning, migration, försvar och innovationer är viktiga, men kan inte göras på bekostnad av regional- och jordbrukspolitik, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.

Nya möten behövs?

En sak är säker: det kommer inte att gå fort att nå ett avtal.

Vid motsvarande möte förra gången en långtidsbudget skulle spikas höll man på i ett drygt dygn innan det konstaterades att det ännu inte fanns läge för en uppgörelse. I stället krävdes ännu ett extramöte och ytterligare en lång förhandlingsnatt innan alla kunde säga ja.

Mycket tyder på något liknande den här gången.

– Jag hoppas att vi åtminstone ska komma en god bit på vägen, säger Merkel.

– Det kan ta några dagar och några nätter. Jag är redo, säger Macron.

Publicerad:

LÄS VIDARE