Klimatfokus vid politikårets höjdpunkt i Kina

helskärm

En handlingsplan för utsläppstopp år 2030, satsningar på försvar – och utveckling av vaccin mot stora infektionssjukdomar. Det är några av löftena då tusentals delegater samlats i Peking för folkkongressens årliga möte.

Folkkongressen är Kinas parlament men saknar i stort sett befogenheter, då makten i den kinesiska partistaten är koncentrerad till kommunistpartiet och kretsen kring den högste ledaren Xi Jinping.

Den årliga sammankomsten är ändå en av höjdpunkterna under det politiska året i landet – inte minst i år. Det beror främst på två saker: Kommunistpartiet fyller hundra år och en ny femårsplan ska antas under mötet, som pågår till den 11 mars.

Storvulen kongress

Premiärminister Li Keqiang inledde den storvulna kongressen, där såväl Xi som kollegerna i politbyråns mäktiga ständiga utskott är på plats, med ett tal som spände över en lång rad ämnen av politisk och ekonomisk karaktär, enligt nyhetsbyrån AFP.

Då Kina släpper ut mest koldioxid i världen håller världsledare och andra bedömare ett extra öga på vad som sägs om klimat- och energipolitik. På det området lovar Peking enligt BBC att tillsätta en handlingsplan för att säkerställa att koldioxidutsläppen når en topp år 2030, för att sedan börja minska.

År 2060 ska landet vara koldioxidneutralt, enligt egen utsago.

Utlovar vaccin

Kina lovar också att utveckla vaccin för att råda bot på de stora infektionssjukdomarna, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Försvarsbudgeten växer med nära 7 procent i år jämfört med 2020, något mer än fjolårets ökning. Regeringens mål är att stärka armén "genom reformer, vetenskap, teknik och utbildning av kompetent personal", enligt premiärminister Li.

– Vi kommer att utöka militärens träning och beredskap över hela spektrumet, säger han, enligt en regeringsöversatt version av talet som innehöll få detaljer.

Förändrat valsystem

Den kanske mest brännande frågan är Hongkongs framtid. I torsdags rapporterade kinesiska statsmedier att den på pappret självstyrande regionens valsystem ska förändras, något som demokratiaktivister länge har fruktat.

Hongkong var under brittisk överhöghet i över 150 år, men lämnades över till Kina 1997. Peking gav då ett bindande löfte att bevara de fri- och rättigheter som Hongkongborna åtnjöt inom ramen för devisen "ett land, två system". I somras drev den kinesiska partistaten igenom en omstridd nationell säkerhetslag, som allmänt anses ha rivit upp regionens oberoende och inskränkt demokratirörelsens möjligheter att verka, och därmed av många betraktas som ett avtalsbrott.

De nya förändringarna är ytterligare en spik i kistan för den demokratiska oppositionen, då Peking i praktiken tar full kontroll över kandidatlistorna vid valen till den lagstiftande församlingen (Legco), med möjlighet att lägga veto mot för regimen misshagliga politiker.

Taiwankurs ligger fast

Kina står också, som väntat, fortsatt fast vid principen om ett Kina, det vill säga att landet ser Taiwan som en del av folkrepubliken.

– Vi kommer att vara högst vaksamma över, och resolut avskräcka från, alla aktiviteter som syftar till ett oberoende Taiwan, säger premiärminister Li.