Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Iris

Vlado höll sin pizzeria öppen – trots bombdådet

”Vi behöver människorna här – och de behöver mat”

Publicerad 2025-02-04 11.02

Vlado Radakovic i sin pizzeria i södra Stockholm.

Statsministern säger att samhället saknar kontroll över våldsvågen som sveper över Stockholm. Sprängningarna dominerar nyhetsflödet.

Men för många av brottsoffren går livet vidare – för att det måste.

Pizzabagaren Vlado Radokovic startade ugnarna så fort glassplittret hade sopats upp.

– En stor kris, säger Vlado Radakovic.

– Stor, stor kris.

Vlado pratar inte om bombdådet mot en bar i Bredängs centrum som skadade även hans restaurang.

Inte heller om någon av de andra explosioner som skakat Stockholm den senaste veckan.

Vlado, pizzabagaren, pratar om månaden januari.

Alla restaurangägares värsta tid.

Kunderna är fattiga. Många vill knappt gå utanför dörren. Och vissa kanske tänker på sina nyårslöften en anledning att hålla sig borta från Vlados mytomspunna kebabpizzor.

Svor för sig själv

Det exploderade klockan tre på natten. Vlados chihuahua hörde smällen först. Hunden vaknade med ett ryck i sängen mellan Vlado och frun Marija. Radhuset ligger några hundra meter bort.

Explosionen inträffade under natten mot den 11 januari.

Några timmar senare stod Vlado utanför pizzerian och sopade bort glassplitter och svor tyst för sig själv.

Sorgen över baren Tarantella var djup bland Bredängsborna.

Men när man insåg att även Vlados pizzeria skadats övergick sorgen till ilska. Många lät arga och stridslystna i Facebookgrupper, kommentarsfält och på en manifestation som ordnades dagen efter bombdådet.

Livet efter sprängdådet går vidare.

Vlado Radakovic undviker gärna diskussioner om politiken. Han rycker på axlarna när kunderna kommer in och frågar om vad som hänt, eller vem, eller varför.

Värmde sig på ugnen

När han stod där och tittade på de krossade fönstren, den förstörda dörrkarmen, på alla läskflaskor som gått sönder på golvet, så tänkte han på ekonomin.

Januari är alla restaurangägares värsta tid.

Januari.

Vlado bestämde sig för att öppna ändå. Utan fönster. Några timmar senare började han grädda pizzor. Det var kallt, men han värmde sig på ugnen.

Beställningarna vällde in. Stamgästerna stod i kö. Många förhandlade upp priset.

– Det kostar 330, sa jag. Då sa de ”500!”. Någon kommer in för att köpa pizza, men vill bara betala, inte äta.

– Det var fint. Vissa går på socialbidrag. Många har svårt med ekonomin. Jag tvingar aldrig någon att ge dricks. Aldrig. Noll kronor, en krona eller hundra kronor. Det handlar bara om respekt.

Bjuder på kaffe

När vi träffas två veckor efter explosionen har affärerna rullat igång igen. Dygnet innan har det exploderat på sex platser i Sverige – fem av dem i Stockholm. Socialdemokraterna vill att det ska bli en visitationszon över hela södra Stockholm.

I tjugofem år har Vlado bakat pizzor i Bredängs centrum.

Vlado suckar. Han bjuder på en kaffe till. Han kom till Sverige 1985, tack vare kärleken till Marija. Jobbat hårt i restaurangvärlden. I dag är han 64. Två vuxna barn.

I tjugofem år har han bakat pizzor i Bredängs centrum. Alla som bor här hävdar att de känner Vlado.

Så vad har förändrats?

En vecka som denna skulle nog många prata om kriminaliteten. Samhällsklimatet. Vlado tar det med ett sammanbitet jämnmod.

”Springer fram och tillbaka”

– Folk är arga ibland. Glada ibland. Det händer. Polisen gör sitt jobb. Jag försöker vara trevlig mot alla. Många har jag känt länge. De kan komma in och se tokiga ut. De skriker: ”Capricciosa!”. Men när de har ätit ser jag en förändring. Allt är lugnt. De ler.

– Det är det där jag tycker om att titta på.

Vlado Radakovic oroar sig för en sak.

– Stressen. När jag började här i centrum för länge sedan kunde folk komma in på konditoriet jag jobbade på då. De hade ganska fina kläder, tog en espresso, en halv ostfralla, de läste tidningen. Sen jobbet. I dag känns det som att de bara springer fram och tillbaka utanför fönstret. Och de kan ändå inte passa tider.

Bara timmar efter sprängdådet stod Vlado utanför pizzerian och sopade bort glassplitter.

Vlados pizzeria är en av många platser i staden som påverkats direkt av ett bombdåd den senaste tiden.

”Vi behöver människorna”

Men här inne är allt som vanligt. För att det måste vara det. Problemen handlar om råvarupriser och utslitna leder. Frågorna om det mörka i samhället skämtar Vlado ofta bort. Delar ut en klubba till barnen. Gratis pizzasallad till de vuxna.

Men mot slutet av vårt samtal erkänner han att tankarna kan skena ibland, även hos honom.

– Jag har faktiskt varit lite rädd ändå. Lite.

– Men det värsta är att man märker att det blev tomt dagen efter smällen. Folk kom inte ut lika mycket på kvällen. Det var ganska lugnt i centrum. För lugnt. Vi behöver människorna här. Och de behöver mat.

Följ ämnen i artikeln