S-ledamoten: Natomotståndare utnyttjade kurdfrågan

”Brickor i storpolitiskt spel”

Publicerad 2022-07-19

Svenska Natomotståndare har kidnappat kurdfrågan för att skapa opinion mot en svensk ansökan.

Det menar Lawen Redar, socialdemokratisk riksdagsledamot, som tycker att den svenska Natodebatten till stor del missat det storpolitiska spelet där Sverige är en bricka.

– Alla gick rakt in i Erdogans fälla, säger hon i en intervju med Aftonbladet.

Följ ämnen
Nato

Det ekar tomt i riksdagen i juli. Lawen Redar, 32, har haft någon veckas semester på Gotland, men är hemma över helgen. Det oroliga läget i världen var påtagligt på sommarön med en märkbar militär närvaro.

– Jag är glad att se folk uppleva sommarens frihet. Men samtidigt: saker är inte som det ska vara, säger hon.

Under våren har S-politikern, som jobbar med kulturfrågor, fått många frågor om den svenska Natoansökan. Hon har kurdisk bakgrund och många, inte minst journalister, har velat veta hur hon ser på ansökan och Turkiets utpekande av svensk-kurder som terrorister.

Hon har sagt nej till alla intervjuer tills nu.

– Alla gick rakt in i Erdogans fälla. Hans syfte var att förstora kurdfrågan för att göra Sverige och Finland till ”omöjliga länder” för honom att godta oss som Natomedlemmar. Hans agenda är en annan: att pressa amerikanarna.

Lawen Redar har kurdisk bakgrund och många har velat veta hur hon ser på den svenska Natoansökan.

Brickor mot USA och Ryssland

Utspelen är en del i ett större politiskt förhandlingsspel där Sverige och Finland används som brickor mot USA och Ryssland, menar hon.

I veckan åker president Erdogan och den ryske presidenten tillsammans till Iran. Putin sägs vilja köpa drönare från Iran och Erdogan tros vilja få hans tillstånd att gå in i kurdiska områden i norra Syrien.

– Han vill åt amerikanernas vapenembargo alternativt ryssarnas politik i Syrien. Hemma i Sverige har vi stirrat oss blinda på kurdfrågan och hjälpt hans agenda, säger Lawen Redar.

Hon bestämde sig för ett ja till Nato kort efter Rysslands invasion av Ukraina. Den förändrade den europeiska säkerhetsordningen i grunden.

– Alla EU- länder har omprövat sin politik. Min uppgift som svensk riksdagsledamot kan inte vara en annan än att garantera befolkningen säkerhet, trygghet och frihet vid varje givet läge.

Förklätt kritiken i kurdfrågan

Hon tycker att Natokritiker har förklätt sin kritik i kurdfrågan. Istället bör de svara på hur de vill säkra Sverige med ett krig i Europa, säger hon.

– Nooshi Dadgostar har stått i tv och sagt att hon inte kommer att skicka sitt barn till Turkiets krig mot kurder. Sånt väcker oro och är inte värdigt en partiledare. Erdogans skamliga krig mot kurderna i Syrien har inget med Nato att göra.

– Amerikanarnas kyliga relation till Turkiet handlar just om att de har helt olika syn på kurdernas betydelse i kampen mot ISIS.

Listor över terrormisstänkta

Under Natotoppmötet i Madrid skakade Magdalena Andersson hand med president Erdogan. En överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet skrevs.

Bland annat ska länderna teckna utlämningsavtal och fördjupa samarbetet kring säkerhetsfrågor, något som väckt oro.

Överenskommelsen beskriver bara Natoländers åtagande mot varandra, menar Lawen Redar. Men det ger Erdogan en diplomatisk vinst utan att Sverige och Finland måste göra juridiska eftergifter.

Rättstatliga principer och svensk lag inte ändrats, påpekar hon.

– Vi följer folkrättsliga principer och enligt Europakonventionen utvisar vi inte människor som riskerar att utsättas för tortyr. Sen pågår spridning av desinformation som skapar oro, ökar polarisering och bidrar till att tilliten minskar till våra myndigheter.

Från vilka då?

– Det är ingen hemlighet att Ryssland inte vill att vi ska gå med i Nato. Turkiet tjänar också på att tonläget är högt i frågan, Erdogan har ett år till val, ekonomin är i botten och opinionen sviktar. Det är ett givet läge att pressa USA.

Erdogan har tidigare sagt att Sverige har lovat att lämna ut 73 terrormisstänkta personer. Högsta domstolen har dock redan avslagit en sådan begäran då Turkiets anklagelser inte ses som brott i Sverige. Under måndagen hotade Erdogan med att stoppa den svenska ansökan då Sverige enligt honom inte följer avtalet.

Kan du förstå oron som en del kurder känner inför Natoprocessen och att vi är beroende av Turkiet?

– Ja, jag förstår att det finns en oro och sorg över att en krigsförande despot tvingar Sverige att förhandla med Erdogan. Men jag tror att det höga tonläget i debatten gjort det värre.

”Behöver ha en beredskap”

Många svensk-kurder hör av sig till henne. En del är oroade över överenskommelsen, andra uttrycker sorg över världens tillstånd.

– Det finns en mångfald av politiska åsikter bland kurder, men de allra flesta är djupt politiskt insatta och har alltid koll på vem som leder Pentagon. Det är inte så enkelt som att alla är emot Nato, det är en fråga om vilken mellanösternpolitik som bedrivs.

Hälften av Natoländerna har godkänt den svenska och finska ansökan. Inte Turkiet. Vi behöver ha en beredskap för att vi kommer att utsättas för påverkanskampanjer och desinformation under anslutningsprocessen, säger Lawen Redar.

Är du utsänd av ditt parti för att säga det här?

– Nej, de vet faktiskt inte ens om att jag gör den här intervjun. Men det får vara så.

”Det finns en mångfald av politiska åsikter bland kurder, men de allra flesta är djupt politiskt insatta och har alltid koll på vem som leder Pentagon.”