Därför firar vi våffeldagen

Edward Blom tipsar: Gör din egen smet och undvik teflonjärn

Uppdaterad 2019-03-28 | Publicerad 2015-03-25

Perfektion! Fira våffeldagen med en välgräddad våffla, grädde och lite hjortronsylt.

En felsägning är orsaken till att många svenskar smaskar i sig våfflor på våffeldagen den 25 mars. Marie Bebådelsedag kallades nämligen i folklig mun Vårfrudagen, som vips blev våfflor och helt plötsligt fick vi en giltig ursäkt att äta våfflor med sylt och grädde denna onsdag.

Gastronomen Eward Blom är en av alla svenskar som kommer låta sig väl smaka.

Edward Blom firar våffeldagen. ”Det är ju trots allt tradition”, säger han.

– Det kommer jag nog att göra. Egentligen är jag väldigt försiktig med allt som höjer blodsockret, men det blir nog en våffla till efterrätt efter middagen. Det är ju trots allt tradition!

Den kristna högtiden Marie Bebådelsedag, dagen som firas nio månader före julafton då hon genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande med Jesus, är det nog inte många som firar. Desto fler är det som äter våfflor.

Våffla kommer troligtvis från tyskans honungskaka

Någon koppling till Jesu moder har våfflan inte. Men enligt Edward Blom finns det dock en viss religiös förhistoria. De första våffeljärnen var nämligen en utveckling av oblatjärnen, som användes för att baka oblater till nattvarden. När våfflorna sedan började bakas på kontinenten på 800-talet skedde det först i klostren.

Ordet ”våffla” kommer troligtvis från tyskans ”wabe”, honungskaka. Den har ätits av oss svenskar i flera hundra år.

– Den versionen som vi har kom till Sverige i början av 1600-talet, men våfflorna var då lite mindre, lite tunnare och inte så krämiga inuti.

Och våfflorna var något som vi svenskar verkligen tog till oss. Med tiden blev våfflorna riktigt populära.

– Bellman var väldigt förtjust i våfflor. Där blev våfflorna sinnebilden för lyx, elegans och flärd. I Fredmans epistlar diktar han ”Sockrar våfflor och dricker nektar under pukors klang”, berättar Edward Blom som även bloggat om våfflans historia.

Våffeldagen har skapat en kult

Vid 1900-talets början var våfflorna mer populära än någonsin.

– Då började det bli en nationell kult kring våffelätandet. På Skansen, Drottningholm, vid flaneringsstråk i alla städer serverades våfflor. Det här blev en patriotisk handling, typiskt svenskt och traditionellt.

Våffelbruken hade poppat upp både här och var och våffeljärnet fanns i var mans hem.

– Den svenska våffeltraditionen skilde ut sig från den övriga. I Sverige står någon och gräddar medan de andra äter. Utomlands gräddar man våfflorna först och äter dem sedan kalla. Men här ska de vara varma och knapriga och gärna serveras med grädde och sylt. I andra länder har man andra tillbehör.

Löjrom eller bär på våfflan

På senare tid har matvåfflorna fått visst fäste även i Sverige.

– Många äter ju med löjrom på. Man kan även ha ost av olika slag. Det viktiga är att tillbehöret inte är för blött, för då förstör det våfflans struktur.

Själv har Edward Blom helst grädde på våfflan och ibland även bär.

– Jag tror jag har lite havtornsbär i frysen och det kan nog passa. Som yngre åt jag sylt och grädde på våfflan.

Till den som ska grädda våfflor ikväll har han två tips:

– Använd inte mix utan för din egen smet, det är precis lika enkelt. Och undvik teflonjärn. Om man har ett riktigt järn där degen får möta det rena järnet blir det mycket godare. Och använda smör. Det skänker smak!