Historisk fredagsbön i Hagia Sofia

Tusentals bedjande har förrättat fredagsbön i Hagia Sofia i Istanbul, för första gången efter det globalt omstridda beskedet att den världsberömda forna katedralen åter ska vara moské.

EU-kommissionären Margaritis Schinas fördömer det turkiska beslutet.

Många hade samlats för fredagsbönen, och glädjen var stor hos de bedjande:

– I dag är det slut på många år av längtan, säger Sait Colak, en av de många muslimer som kommit för veckobönen.

– Tack vare vår president och ett domstolsbeslut håller vi i dag fredagsbön i Hagia Sofia.

Erdogan bad

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan deltog i fredagsbönen. Det var efter ett löfte från honom som en domstol tidigare i juli drog in den jättelika byggnadens status som museum. Beslutet har väckt hård kritik från många delar av världen, grundad bland annat i oro för hårdnande islamism i Turkiet.

EU:s hälsokommissionär, tillika EU-kommissionens vice ordförande, Margaritis Schinas, uttrycker sin bedrövelse över beslutet.

– Som grek är jag ganska bitter och arg, sade Schinas på en presskonferens i Bryssel.

Bitter och arg

– Vill Turkiet samarbeta med EU och förhålla sig till europeiska värderingar? Då är det som händer med Hagia Sofia en dålig utgångspunkt, sade han och skärpte därmed tonen jämfört med officiella EU-uttalanden.

Hagia Sofia har stor symbolisk betydelse. Den byggdes på 500-talet, och var sedan i många sekler känd som kristenhetens främsta kyrka. Efter den turkiska erövringen av dåvarande Konstantinopel 1453 gjordes den om till moské. Omvandlingen till museum skedde 1935 under Turkiets grundare Kemal Atatürks regim, något som sågs som en viktig reform i den sekulära staten.

Turkiska myndigheter försäkrar att komplexet ska förbli öppet för turister, förutom vid bönetider.