Kritiserad mening om invandrare i regeringens kampanj
Så ska flyktingar skrämmas bort från Sverige – faktablad och tysk media
Publicerad 2023-05-02
Nu rullar regeringen ut sin omstridda ”kom inte hit”-kampanj.
I en artikel i ansedda tyska tidningen Welt uppger migrationsministern att mer än hälften av de utrikesfödda i Sverige inte kan försörja sig, men siffran ifrågasätts av experter.
– Tolkar man det då som att de här personerna är helt beroende av bidrag från det offentliga så stämmer ju inte det, säger Karin Lundström, SCB:s forskare.
Artikeln som publicerades i tyska söndagstidningen Welt am Sonntag är en del i regeringens försök att lansera det svenska ”paradigmskiftet” på migrationsområdet.
I vintras utlovade Maria Malmer Stenergaad (M) på en presskonferens tillsammans med SD:s Henrik Vinge att ”sjösätta en internationell informationskampanj” som skulle omkullkasta bilden av Sverige som ett generöst flyktingland.
Tre månader senare har kampanjen resulterat i:
- En tre minuter lång video där migrationsministern berättar på engelska om flyktingpolitiken på regeringens egen hemsida.
- En debattartikel och intervjuer i bland annat tysk, fransk, dansk och belgisk media.
- Ett planerat faktablad som ska skickas till ambassaderna.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard vill inte slå fast än om kampanjen haft önskad effekt. Men hon pekar på att antalet asylsökande till Sverige minskat med 24 procent första kvartalet 2023 i jämförelse med samma period året innan, samtidigt som det ökat i Europa.
– Jag tror att det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser. Men vi vet att flyktingsmugglare och andra är mycket välinformerade om vilka förhållanden som ligger och ser till att anpassa sin verksamhet efter det, säger hon.
Uppgifter i kampanjen är dock omdiskuterade – som påståendet om utrikesfödda svenskar som dyker upp debattartikeln i tyska Welt am Sonntag. Där beskriver hon hur högre krav ska ställas på invandrare, ”till skillnad från i dag där en majoritet av de utrikes födda inte själva försörjer sig här”.
Enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, forskare finns olika sätt att räkna kring utrikesföddas inkomster – men ingen av SCB:s metoder landar i slutsatsen att en majoritet av svenskar födda utomlands inte kan försörja sig själva.
– Det finns många olika sätt att räkna och lite fallgropar om man ser en sån siffra rakt av och den inte beskrivs ordentligt vad det är man redovisar, säger Karin Lundström, demograf på SCB som forskar kring integration och arbetsmarknad.
– Då blir det upp till den som läser att tolka, vad betyder självförsörjning? Tolkar man det då som att de här personerna är helt beroende av bidrag från det offentliga så stämmer ju inte det.
Siffran ger inte hela bilden
Enligt SCB försörjs 12 procent av den svenska befolkningen mellan 20 och 64 år, motsvarande cirka 700 000 personer, på olika sociala ersättningar och bidrag, som försörjningsstöd.
Maria Malmer Stenergard säger att siffran i den tyska artikeln hämtad från en rapport från stiftelsen Entreprenörskapsforum.
Forskarna där tittade på hur mycket invandrare tjänade fram till år 2016.
Slutsatsen: en majoritet hade då inkomster under cirka 200 000 kronor om året.
Men där räknades också studerande och föräldralediga in. Siffran tog inte hänsyn till om man hade en sambo, maka eller make som hade en större lön. Hur det har sett ut efter 2016, alltså efter den stora flyktingvågen, har man inte undersökt.
– Jag tror att de landade i att lite fler än hälften, enligt deras sätt att beräkna, inte kunde anses vara självförsörjande. Sen har ju den diskussionen varit i valrörelsen inte minst, om hur man ska räkna, säger Maria Malmer Stenergard.
SCB: Finns en positiv trend
När SCB tittade på liknande siffror förra året kom man fram till att 46 procent av utrikes födda svenskar 20–64 år tjänade under gränsen för tre inkomstbasbelopp, i dag runt 220 000 kronor om året. För inrikes födda var andelen 25 procent.
– Man kan hamna under den gränsen om man till exempel inte jobbat hela året, eller har deltidsarbete med relativt låg lön, det handlar inte om att man behöver vara arbetslös, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
Överlag visar SCB:s siffror en positiv trend – andelen som har noll i inkomst minskar, även bland utrikesfödda svenskar.
Alltså motsatsen till andemeningen i regeringens kampanj.
Men migrationsministern ser inte någon anledning att sprida den mer positiva bilden i Tyskland.
– Jag tror att få delar uppfattar att vi skulle ha kommit till bukt med utanförskapet i Sverige. Jag tycker att den situation vi har är otroligt allvarlig, säger Maria Malmer Stenergard.
Sprider inte du en onödigt pessimistisk bild?
– Jag tror att de allra flesta i dag ser att våra problem kan tecknas i en ganska mörk färg som jag tycker är vår skyldighet är att visa, även gentemot andra länder. Men vi har en plan för hur vi ska vända utvecklingen. Det är ju en stor del av den här artikeln också.
