Krimprofessorn om fotboja: Hjälper inte mot det grova våldet

Publicerad 2021-04-23

Regeringen har presenterat flera nya åtgärder mot mäns våld mot kvinnor.

Däribland ska fotboja bli en förstahandsåtgärd – något som kan inge en falsk trygghet enligt Margareta Hydén, professorn i kriminologi.

– När det gäller det allvarliga och grova våldet så hjälper det inte mot det, säger hon till Aftonbladet.

Totalt fem kvinnor misstänks på kort tid ha dödats av män de hade en relation till.

Under fredagen meddelade statsminister Stefan Löfven att regeringen nu tillsätter en krisgrupp för att stoppa utvecklingen, och på en pressträff presenterades flera nya åtgärder, däribland att fotboja kommer bli en förstahandsåtgärd.

“Det står bortom allt tvivel att mer behöver göras” konstaterar statministern.

Statsminister Stefan Löfven.

”Behöver inte uppfinna hjulet igen”

Margareta Hydén, professor i kriminologi vid Linköpings universitet, tycker att det är bra att politikerna nu visar handlingskraft, men menar samtidigt att frågan behöver präglas av ett mer systematiskt och kunskapsbaserat arbete.

– Just begreppet krisgrupp kan göra mig lite nervös då det riskerar att det blir ett kortsiktigt arbete när det vi behöver är långsiktlighet. Tyngdpunkten tycker jag ska ligga på hur vi ska hantera de här frågorna och vad vi ska göra åt dem, och inte kring olika ideologiska och politiska utspel, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver titta på det vi redan vet och på vad vi behöver lära oss mer om. Kunskapen finns i forskningen, det är inte så att vi behöver uppfinna hjulet igen.

Margareta Hydén, professor i kriminologi.

Tre felaktiga föreställningar

Enligt Margareta Hydén finns det framförallt tre felaktiga föreställningar om mäns våld mot kvinnor som fått fäste i samhällsdebatten och som i mångt och mycket ligger till grund för problemformuleringen, men som hon menar inte har något stöd i forskningen.

– Det första är normaliseringsprocessen: att våld blir en vana om kvinnan utsätts för upprepat våld. Men för det finns det inget stöd för i forskningen. I sådana fall måste kvinnan vara i princip helt isolerad.

– Det andra är föreställningen om att bara kvinnan bryter upp från den våldsamma relationen så är allt löst. Men det är oftast i samband med lämnandet som mycket av det mest allvarliga våldet sker. Så även om man löser ett problem så kan ett annat, rent livsfarligt problem uppstå.

– Det tredje är att mäns våld mot kvinnor primärt görs till en kvinnofråga, men det är precis lika mycket en barnfråga. Och där har vi enligt mig allt kvar att göra.

Märta Stenevi, Morgan Johansson och Mikael Damberg under dagens pressträff.

”Ett ofullständigt lapptäcke”

Vidare jämför hon insatserna som gjorts mot våldsutsatta kvinnor och barn genom åren som ett ”ofullständigt lapptäcke”.

– Jag menar att vi måste skaffa oss en bättre överblick kring vad som görs hos de olika myndigheterna, som polisen, socialtjänsten och i regionerna. Annars riskerar det att bli ett glapp emellan, säger hon och fortsätter:

– Som det är nu så har vi lapparna men täcket är inte ihopsytt. Och när nya politiska initiativ nu tas så riskerar det att återigen bara bli fler lappar, men ingen som tar ansvar för att täcket sys ihop. Lapparna i sig kan vara utmärkta initiativ, men sätts de inte ihop med de andra på rätt sätt så riskerar de att förlora sina fulla kraft, och politiken anklagas återigen för att inte göra någonting.

”Hjälper inte mot grova våldet”

Gällande förslaget om fotboja säger Margareta Hydén att det i enskilda fall kan ha viss betydelse, men även invagga till falsk trygghet.

– Fotboja kan vara ett tecken på att samhället tar saker och ting på allvar, att man tänker övervaka att kontaktförbudet följs. På så sätt är det viktigt för normbildningen, men när det gäller det allvarliga och grova våldet så hjälper det inte.

För att komma tillrätta med problemen önskar Margareta Hydén att både representanter från politiken och myndigheterna men även från forskarvärlden kan mötas och gemensamt dra upp riktlinjer för ett mer långsiktigt och systematiskt arbete.

– I Sverige är vi ju väldigt förtjusta i att fortsätta bygga på den administrativa apparaten och upprätta planer, men i det här fallet riskerar det att ge oss en falsk trygghet av att ha kontroll när det vi i själva verket har gjort bara är någon form av organisering. För om vi inte vet hur vi ska lösa problemet så spelar det ingen roll hur mycket pengar som satsas.

”En mänsklig rättighet att inte bli ihjälslagen”

Vidare säger hon att en nollvision gällande dödligt våld mot kvinnor är ett absolut måste, men att målsättningen samtidigt måste tas på största allvar.

– Hur skulle man kunna ha det på något annat sätt? För mig är det en mänsklig rättighet att inte bli ihjälslagen i sitt eget hem. Men samtidigt är det som att vi ändå inte tar den visionen helt på allvar. Om man jämför med trafiken där vi också har nollvision så gör man årligen en massa systematiska insatser som bygger på lärdomar och kunskaper för att människor inte ska dö eller skadas.

– Och jag menar att vi skulle behöva göra exakt samma sak i den här frågan.

PODD Hotet mot kvinnojourerna

Aftonbladet Daily med Rebecka Andersson, generalsekreterare för Unizon.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen


14 miljoner i jackpott: ”Heta skrällar på Stryktipset” – följ expertens
system

Följ ämnen i artikeln