Avhopparen Andreas: Jag var redo att döda

Uppdaterad 2017-10-03 | Publicerad 2017-09-30

I flera år var Andreas medlem i nazistiska NMR och villig att dö för sina kamrater.

I dag har han hoppat av och lever med rädsla för repressalier.

Han beskriver rörelsen som en sekt, redo att ta till vapen.

– Jag har själv sett depåer av automatkarbiner och granater och jag vet att det finns personer där som inte drar sig för att använda dem.

Andreas var medlem i NMR.

Samma dag som den här texten publiceras samlas alla Andreas gamla vänner i Göteborg för den största nazistiska demonstrationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR, någonsin genomfört.

– Om polisen misslyckas med att hålla isär dem och AFA kommer det att bli det värsta gatukriget du kan föreställa dig, säger han.

Själv är Andreas, som egentligen heter något annat, lättad över att inte längre vara en i ledet. Han vet vad som väntas av den som går i marschen.

– Du ska vara beredd att ge ditt liv för dina kamrater, det låter kanske överdrivet, men så är det. Backar du är du en förrädare och då är du till och med värre än motdemonstranterna.

”Är en förrädare i deras ögon”

Vi träffas på ett hotell flera mil från Andreas egen hemort. Under två timmar berättar han om sin tid i Nordiska motståndsrörelsen. Från den första knytnäven som landade i en motdemonstrants ansikte fram till beslutet för ett par år sedan, att lämna ett helt liv bakom sig. 

– Jag är en förrädare i deras ögon, men de vet att jag kan försvara mig och därför tror jag inte att de kommer ge sig på mig, men vid fel tillfälle skulle det kunna gå riktigt illa.

Om du är född i en svensk småstad eller på landsbygden är chansen stor att du har träffat en Andreas. En arbetarkille med keps, snus och byggjobbarskor med stålhätta. Handslag som ett skruvstäd och t-shirt med tryck. Snabb i tanken och nära till skratt, en som i sjuårsåldern lärt sig slänga käft i omklädningsrum och sedan finslipat tekniken.

Slagsmål i tonåren blev gnistan

Ett slagsmål med ett invandrargäng i tonåren var gnistan som tände radikaliseringsprocessen för Andreas. Någonting hände. Andreas såg på alla saker han inte gillade i samhället och lyckades koppla det till den invandrare och det där bråket han varit med i.

Från en hatisk jargong kompisar emellan, via några besök på vit makt-möten till fullvärdig medlem i den mest radikala organisationen. Men det tog det ett par år.

På vägen hade Andreas steg för steg tagit till sig ideologin. I en miljö där alla bara bekräftade varandras tankar maldes alla hans tidigare värderingar ned. Han blev övertygad om att samhället skulle störtas och att han skulle stå i främsta ledet när det var dags.

– Jag var medlem i en sekt, den tog över hela mitt liv, men man kan också säga att den förstörde mitt liv, jag blev helt kall. När vi pratade om att människor skulle avrättas kände jag ingenting. Jag hatade ingen utan såg det bara som en sak som var nödvändig, säger han.

Påminner om mc-gäng

Andreas är i 30-årsåldern. Han är blond och muskulös. Hans utseende uppskattades av de andra i rörelsen eftersom han såg ”arisk ut”.

– Jag fick ganska snabbt en roll, jag var bra på att slå folk på käften och det kom till användning, därför blev jag fullvärdig aktivist lite snabbare än vad det brukar ta för andra.

Han beskriver ett hierarkiskt system som inte är olikt mc-gängens uppbyggnad. En blivande aktivist förväntas lyda varje order från ledarna. Mobiltelefonen fick aldrig vara avslagen.

– Du ska svara dygnet runt och vara redo att delta i allt de säger till dig. Ofta gör de oanmäld hembesök för att kontrollera att du lever enligt deras principer.

Alla aktivister måste klara av vissa kunskapsprov om nationalsocialismens historia och ideologi.

Köper vapen från Ryssland

Den bilden NMR vill ge utåt är en putsad version av sanningen, enligt Andreas. I slutna rum planeras den kommande revolutionen. Där uttrycks hatet utan censur och våldet är alltid i centrum.

– Jag har sett ledare bära pistol i byxlinningen och jag har sett vapendepåer bestående av både automatkarbiner och granater.

De vapen som cirkulerar i rörelsen är bland annat från gamla tillslag mot mobiliseringsförråd, dels nyinköpta från Ryssland.

– Där är det helt lagligt att handla med pluggade vapen, väl här hemma är det bara att borra upp dem, det går att göra med en vanlig borrmaskin.

Vad ska vapnen användas till?

– I förlängningen att döda folkförrädare, människor kanske tror att det där bara är snack, men jag lovar att det finns många inom NMR som kan ta på sig den uppgiften. Jag var själv en av dem.

I sitt hem har Andreas kvar en låda med böcker, fotografier och prylar från sitt gamla liv, bland annat en kniv med inskriptionen ”Kampen kräver mer än ord”. Alla hans gamla ”bröder” har likadana, säger han.

Precis som andra kriminella grupperingar ofta glorifierar sina gäng så beskriver NMR sig själva som ett brödraskap.

– Din tid är inte din egen tid, säger Andreas.

Kampträning varje vecka

En kväll i veckan var det kampträning och en annan politisk skolning. Under särskilda aktivisthelger samlades folk från hela Sverige. Då skulle alla mobiltelefoner plockas isär eftersom programmet ofta handlade om hur man kan genomföra attacker mot fiender.

Säpo anser att NMR är den högerextrema organisation som utgör störst hot mot rikets inre säkerhet, men de beskriver den inte som en terrororganisation. Det gör Andreas.

– Jag likställde det med att jag var med i IRA, som en frihetskamp.

Var du själv beredd att döda?

– Ja, jag hoppades att det skulle ske. Jag visste att vi hade granater och frågade ledningen varför vi inte bara använde dem vid nästa demonstration.

Vad svarade de?

– Att det inte skulle gynna kampen just nu, att vi bara skulle skrämma bort folk från oss.

Varför lämnade du NMR?

– Jag började inse hur sjukt allt var och började så smått att ifrågasätta både hela ideologin och hur de kontrollerade hela mitt liv. När de pratade om hur jag skulle uppfostra mina framtida barn insåg jag att om jag inte gör någonting nu kommer jag vara fast mot min vilja.

Hur gjorde du för att bryta med dem?

– Jag gick under jorden helt, bara försvann från allt under mycket lång tid, det är enda sättet. Jag vet att de inte har glömt mig, men jag går inte omkring och är rädd varje dag utan försöker att leva mitt liv utan att göra något väsen av mig.


LÄS OCKSÅ:
UNIK databas: Identiteterna på 80-tal svenska nazister
De är kärnan i den svenska nazirörelsen
”Det är inte skinheads, det är fullblodsnazister”
Säpo: ”Nazister som hotar rikets säkerhet ökar”