IS-kvinnan Lisa släppt på fri fot – så utreds hennes misstänkta brott

Uppdaterad 2021-10-27 | Publicerad 2021-10-26

Bevis har säkrats mot IS-kvinnan Lisa som misstänks för krigsförbrytelser.

Hon nekar i sten till de allvarliga brottsmisstankarna, enligt sin advokat Björn Hurtig.

– Hon är fri att röra sig i samhället och har så vitt jag vet inga restriktioner eller tvångsåtgärder, säger han.

IS-kvinnan Lisa misstänks för brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser, enligt handlingar från åklagarmyndigheten.

En polisanmälan skrevs redan i januari 2020 och när hon landade på Arlanda i torsdags i förra veckan inledde åklagare en förundersökning mot henne.

Peter Larsson, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, vill inte utveckla hur de misstänkta brotten har begåtts.

Analyserar material

I helgen släpptes Lisa, men misstankarna mot henne kvarstår. Peter Larsson säger att bevisning har säkrats och att utredningen inte påverkas av att hon släpps.

Lisa förvandlades från sprallig gymnasietjej till IS-jihadist på bara några år. Nu är hon tillbaka i Sverige – och misstänkt för krigsbrott.

Han vill inte säga vad det finns för bevis.

– Nu går vi in en fas där vi analyserar det material vi har, så får vi se vad det ger för resultat.

Upplever du att hon fortfarande är anhängare av IS och deras ideologi?

– Bedömningen är att hon har varit ansluten till IS. Exakt vad hon har för uppfattning till och från, det vill jag inte närmare gå in på nu.

Samarbetar om bevis

Ytterligare två IS-kvinnor som var med på samma plan till Sverige i torsdags misstänks för krigsförbrytelser. Kammaråklagare Reena Devgun leder förundersökningen mot en av dem.

De tre kvinnorna och deras åtta barn överlämnades till svenska myndigheter den 20 oktober. Det kurdiska självstyrets representant Abdulkarim Omar har lagt upp en bild på Twitter från mötet med den svenska delegationen.

Devgun säger att Sverige samarbetar med flera internationella organisationer som samlar in bevis och dokumentation om IS terror, bland andra FN-organet Unitad. Förhoppningen är att det ska finnas bevis som rör svenskorna. Det kan till exempel handla om bevis i mobiltelefoner.

– Den typen av bevisning är givetvis intressant och det är sådan bevisning som kan finnas i insamlingsorganen. För oss blir det ett pussel, det kommer vara bevis från olika källor.

De tre kvinnorna anlände till Sverige med åtta barn. I tidigare fall har barnen omedelbart tvångsomhändertagits. Aftonbladet har utan framgång försökt få svar på om så är fallet även med de här tre kvinnornas barn.

Förhör ni barnen om vad de kan ha sett sina mammor göra?

– Vi har möjlighet att hålla förhör med barn som målsägande, om det finns sådana. Barn som vittnen är mer problematiskt. Man är inte skyldig att vittna som närstående. De flesta barn är unga och har fötts i Syrien. Det de har bevittnat under tiden i IS-kontrollerade områden ligger långt bak i tiden.

Nekar i sten

Lisa förnekar enligt sin advokat Björn Hurtig brott. Han säger att hon efter omständigheterna mår bra.

Vad säger hon att hon har sysslat med i Syrien?

– Det kommenterar jag inte.

Har hon inte alls varit delaktig i de brott som IS begått?

– Hon förnekar de påståenden om brott som lagts henne till last i förhören. Hon nekar i sten till det.

Är hon fortfarande anhängare till IS?

– Det har jag inga kommentarer till.

Säpo utreder om de är radikaliserade

Säpo gör bedömningar av samtliga personer som återvänder från IS.

– Säkerhetspolisen har en god kännedom om personer som återvänder och gör löpande bedömningar om de är fortsatt radikaliserade eller om de har tagit avstånd och avradikaliserats, säger pressekreterare Gabriel Wernstedt.

Hur radikaliserade är de som återvänt?

– Det går inte att dra alla över en kam. Vi gör enskilda bedömningar av alla. Det är gedigna bedömningar som baseras på mängder av olika underrättelser.

al-Roj-lägret i Syrien. Arkivbild.

ANNONS