Kriminolog om slopad straffrabatt för unga: ”Kan ge motsatt effekt”
Publicerad 2021-11-28
Fler unga brottslingar kommer att dömas till fängelse när straffrabatten tas bort.
Samtidigt visar forskning att längre straff inte påverkar brottsligheten - utan kan ge motsatt effekt.
– En del talar ju för att det kommer att öka återfallen i den här åldersgruppen, säger Henrik Tham, professor emeritus, i podden Aftonbladet Krim.
I dag krävs synnerliga skäl för att den som är under 18 år ska kunna dömas till fängelse.
Det bedömdes finnas i målet om polismordet i Göteborg där den 17-årige gärningsmannen fick åtta år.
Att tonåringar döms till fängelse kommer snart bli vanligare då regeringen vill slopa det som kallas straffrabatt för unga. Den som är 18–20 år och döms för grova brott ska straffas som en vuxen. Det innebär att även en 18-åring ska kunna dömas till livstid. I dag är gränsen 21 år.
”Påverkar inte brottsligheten”
Ett argument är att skärpningen ska ha en avskräckande effekt på unga. Ett annat är att kriminalvården ska få längre tid på sig att jobba med de unga som döms.
Men Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi är kritisk.
Han har i mer än 50 år forskat om brottsligheten och kriminalpolitiken. Och något som står klart är att högre straff påverkar inte nivån på brottsligheten i samhället. Det leder inte till ökad trygghet, säger han.
Därför är han emot de skärpningar som nu är på gång, att straffreduktionen för unga brottslingar ska tas bort.
”Kan få motsatt effekt”
Henrik Tham menar att lagändringen kan få rakt motsatt effekt.
Vad tror du effekten kommer att bli?
– I bästa fall blir det ingen effekt. Men en del talar ju för att det kommer att öka återfallen i den här åldersgruppen, säger Henrik Tham.
– Fängelse som sådant är ett nödvändigt ont, vi måste ha det. Vissa människor har gjort så allvarliga brott att det är rimligt att de får ett fängelsestraff. Vi kan inte se att det har positiva effekter. Särskilt för unga pekar en hel del forskning på att det ger negativa resultat.
”Ingen blir lyckligare”
Ett argument som ibland förs fram som stöd för längre straff är upprättelse för de anhöriga. Men det ger inte Henrik Tham heller mycket för.
– Får de anhöriga mer upprättelse om personen får 20 år istället för tio år, eller livstid istället för 15 år? Det är bara argument som går runt i debatten, säger Henrik Tham.
– Vad man vet om inställningen i straffsaker, att man kräver ännu mer straff i länder med höga straff, som i USA - är att ingen blir ju mer tillfredsställd, ingen blir mer upprättad, ingen blir lyckligare för att man höjer straffnivån.
Nöjd med domen
Den 17-åring som fällts för polismordet har förklarat sig nöjd med domen på åtta år. Han ska inte överklaga.
Åklagaren Linda Wiking är också i stort sett nöjd med domen, När det gäller påföljden hade hon yrkat på minst tio år.
Om hon ska överklaga vill hon inte uppge i skrivande stund. Hon skriver i ett mejl till Aftonbladet:
– Innan jag meddelar beslut vill jag ha haft kontakt med samtliga målsägande. Då jag ännu inte haft kontakt med alla målsägande kan jag inte ge besked.
Senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim handlar om polismordet i Göteborg.