Vinnarskallen som riskerar sitt liv på fältet

Publicerad 2018-07-28

Paul Hansen.

En vinnarskalle kan se ut på många sätt.

Som Frida Hansdotter som älskar hård träning i jakten på ett OS-guld.

Eller som Paul Hansen, fotografen som ständigt vinner nya priser. Och är beredd att riskera sitt liv för att göra det.

I inledningen av sitt Sommar sitter han i en lerhydda vid fronten i inbördeskrigets Afghanistan och spelar schack med en afghansk officer medan detonerande artillerigranater får väggarna att skaka. Den tungt beväpnade officeren blir allt surare för att han hela tiden förlorar. Hansens skrivande Expressen-kollega, historikern Peter Englund, blir orolig och ber honom att förlora för att få officeren på bättre humor.

Hansens reaktion:
– Skulle jag lägga mig i en match? Aldrig!

Förmodligen är det därför han kan tapetsera väggarna med svenska och internationella priser för sina bilder från världens konflikter men också från den svenska vardagen. Kanske är det också därför han numera verkar vilja skriva och berätta lika mycket som att frysa ögonblick. Visa att han behärskar även denna del av yrket. För det gör han.

Fast ibland tar de retoriska greppen över. Som när han radar upp namn på människor som släppt in honom i sina liv. Det låter som ett Oscarstal där han vill tacka de som han fotat.

Lite mästrande blir han när han ska berätta om hur han ser på bildjournalistik och på kollegor som iförda skyddsväst i hotellbaren skryter om sina bedrifter på slagfältet.

Kanske är jag lite onödigt hård men så är Paul Hansen också en uppskattad kollega som jag med ojämna mellanrum träffar på fältet.

Den illusoriska säkerheten man ofta känner på farliga uppdrag vet Paul Hansen allt om. Han följer de kurdiska styrkorna som rycker fram mot IS och tror att området är säkrat mot krypskyttar. Den första kulan tar i hjälmen. Den andra i ryggen. Han överlever tack vare sin skyddsutrustning.

Den ultimata vinsten för en mästerfotograf.