”Jag sa inte att jag hade skjutit”

Susanna Nygren

68-åringen som misstänks för dubbelmord fick i dag lämna sin version i rätten. Han beskrev paniken när han såg männen vid dörren.

– Hjärtat slår i två tusen varv. Jag mår inte bra. Jag har ju ett hjärta som läcker.

– Jag laddar med två patroner. Så går jag ut till hallen. Jag skjuter en till vänster och en till höger, säger 68-åringen som misstänks för dubbelmord.

I dag kom hans chans att berätta sin version av som hände natten den 14 oktober, när bröderna dog. 68-åringen berättade att han kom hem från arbete vid kvart i elva på kvällen. Han släppte ut sin hund och började sedan göra sig i ordning för att gå och lägga sig.

”Jag blev chockad”

Han stod i källaren i kalsonger och en tröja när han hörde något på ovanvåningen.

– Då hörde jag att det trampade på trappan vid dörren. Jag tänkte att det kan var några råttor som var på trappan. Så då var jag inte speciellt rädd, säger han.

68-åringen berättade att han gick upp för att titta. Då såg han två män utanför dörren. En satt ned på huk och en stod upp.

– Jag var helt chockad och alldeles rädd. Jag hör att de skriker ”Du ska öppna dörren och vi ska slå ihjäl dig, din jävel”.

Laddar och skjuter

I stället för att ringa polisen gick han ut i köket och ringde sin syster. Han bad henne ringa polisen.

Då hörde han hur fönsterrutan på ytterdörren slogs in. Han bad henne vänta i telefonen.

– Jag tar nycklarna i lådan till vapenskåpet, säger han.

Han hämtade hagelgeväret och avfyrade ett skott mot mannen till vänster och ett skott mot mannen till höger.

– Det är en reflex. Jag vet att det inte är någon tid att förlora, säger han.

Sedan gick han in till köket igen och fortsatte samtalet med sin syster. Han nämnde inte att han hade skjutit, utan frågade om hon hört något.

– Jag kunde inte säga att jag skjutit, eller någonting. För jag var i chock.

”Jag älskade henne”

68-åringen talade länge om händelserna under natten och händelserna innan. Han kallade bröderna de ”farliga männen” och återkom ofta till detta uttryck. Att de ska vara farliga har han förstått från deras mamma som han inledde en relation med under 2014. Under måndagen kallade han deras relation för vänskap. I dag lät det annorlunda.

– Vi kan väl säga att jag älskade henne. Det kan vi stryka under.

68-åringen gav ett splittrat intryck av sin rädsla för bröderna innan skjutningen. Å ena sidan beskriver han en rädsla för dem – han parkerar bilen så att han ska fri sikt över gårdsplanen och ser sig om när han är ute. Eftersom han misstänker att de ska överfalla honom.

– Jag har väntat på detta. Att detta ska komma igen. Därför parkerar jag alltid bilen till höger. För att den ska inte stå framför dörren om överfallet blir där.

Å andra sidan åker han upp till deras hus och konfronterar dem när han tror att de har krossat fönster på hans hus. Och visar upp en tuff sida.

– Jag sa, jag är inte rädd. För jag är inte rädd. Jag har gått i skogen många år. Så jag är inte rädd.

När åklagarna hört mannen i en timme bröt lagmannen Karoline Fridolf för dagen. Nästa förhör med mannen kommer hållas den 23 maj.