En enda månad utan dödsskjutning sedan 2017

Mars 2018 sticker ut i statistiken över dödsskjutningar i Sverige. Det är den enda månaden sedan 2017 som ingen blivit skjuten till döds i Sverige. I år har antalet skjutningar ökat jämfört med tidigare år men antalet personer som dött av skotten är färre.

Antalet bekräftade skjutningar i Sverige i år är hittills fler än motsvarande perioder de tre åren dessförinnan. Antalet personer som avlidit till följd av skjutningarna är däremot ungefär lika högt som åren innan. Det visar polisens senaste statistik som sträcker sig till och med den 15 september i år.

Enligt Linda H Staaf som är chef för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning (Noa) så är det för tidigt att dra några slutsatser av årets statistik.

– Det är för tidigt att dra några egentliga slutsatser eller att se någon trend i detta. Överlag så ligger antalet skjutningar på ungefär samma nivå som tidigare år.

Flest i Stockholm

Hittills i år har 28 personer avlidit till följd av skjutningar. Det är något färre än under samma period tidigare år. Men även det är för tidigt att dra några slutsatser kring, enligt Staaf.

– Vi såg ungefär samma tendenser förra året men i slutet av året var det ungefär lika många döda som året innan.

Flest dödliga skjutningar i år har skett i polisregion Stockholm där hittills i år 14 personer dött. En av dem var en blott tolvårig flicka som sköts till döds från en passerande bil på en parkering vid en snabbmatsrestaurang i Botkyrka.

I region Öst har fyra personer dött i skjutningar, i region Syd fem personer, i region Nord en och i region Väst respektive region Bergslagen har två personer avlidit, enligt polisens statistik.

Noll i Mitt

Den enda region i Sverige som inte drabbats av någon skjutning med dödlig utgång hittills i år är region Mitt som innefattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. Och till det finns en förklaring.

– Det huvudsakliga antalet skjutningar som vi hade där för ungefär ett år sedan kunde vi lokalisera till ett visst nätverk och en viss konflikt. Där hade vi ett framgångsrikt arbete så att individerna blev lagförda och dömda. Det har givit en tydlig skillnad, säger Linda H Staaf.

TT: Så att identifiera och lagföra ett mindre antal individer kan göra stor skillnad?

– Det finns inte alltför många som faktiskt anstiftar skjutningarna och driver på konflikterna. Däremot finns det ganska många som är beredda att utföra skjutningarna. Det viktigaste, som vi ser det, är att gå mot dem som är anstiftare och driver de här allvarliga konfliktuppgörelserna.

Även tillgången på vapen är förstås en faktor när det gäller hur många skjutningar som sker. Enligt Linda H Staaf jobbar polisen väldigt hårt för att lagföra personer som innehar illegala vapen. Men fortfarande finns mycket vapen i omlopp.

– Vi har ju väldigt många fler sådana ärenden och insatser som vi gjort har ökat betydligt. Vi tar vapen i beslag hela tiden men tillgången är tyvärr alldeles för hög.