Regeringen vill slopa villkorlig frigivning

helskärm

Regeringen har tagit ett första steg mot att slopa villkorlig frigivning. Förslaget är ett av flera straffskärpningar som nu ska utredas, meddelar regeringen.

Villkorlig frigivning innebär att personer som döms till fängelse släpps ut efter två tredjedelar av strafftiden, med en fortsatt prövotid under den resterande tiden.

I dag är det huvudregel vid fängelsestraff, men det ska nu ändras, skriver regeringen och Sverigedemokraterna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Enligt förslaget ska villkorlig frigivning fortsatt kunna tillämpas i särskilda fall om en intagen visar gott uppförande, men då först efter tre fjärdedelar av strafftiden.

”Omläggningen som vi just nu gör innebär ett grund­läggande perspektiv­skifte – från ett historiskt fokus på gärnings­mannen till fokus på brottsoffer och samhällets skydd”, skriver de fyra partierna.

Förslaget är ett av flera tilläggsdirektiv i en redan pågående utredning som den förra S-regeringen tillsatte.

Utredningen ska nu även lämna förslag om en ny påföljd, så kallad förvaringsdom. Straffet finns i dag i både Norge och Danmark och innebär att en dömd person inte får något fastställd datum för frigivning.

Förvaringsdomar ska enligt Tidöpartierna utdömas till personer som utgör en samhällsfara där det finns hög risk för återfall – exempelvis grov våldtäkt mot barn.

Enligt Sveriges Radio Ekot ska utredningen presenteras i juli 2024.