Dokumenten avslöjar ambassadens nödrop: ”Panikkänsla”

Publicerad 2021-08-27

UD tvekade länge om att evakuera de lokalanställda på ambassaden i Kabul.

Tidigare hemligstämplade dokument avslöjar nu desperationen på beskickningen – och hur ambassadören vädjade till UD-ledningen i Stockholm.

”Panikkänslan är påtaglig”, skriver ambassadören Torkel Stiernlöf i en rapport från månadsskiftet.

Aftonbladet har i flera artiklar skildrat desperationen hos de lokalanställda på ambassaden i Kabul.

Så sent som 17 augusti uppgav källor med insyn för Aftonbladet att det inte fanns någon plan för att rädda de lokalanställda – samtidigt som de svenska ambassadanställda flögs ut med helikopter från ambassaden till väntande amerikanska transportplan.

Aftonbladet kan nu avslöja att Sveriges ambassadör Torkel Stiernlöf redan den 29 juli vädjade till UD:s ledning i Stockholm om att Sverige behöver en plan för att rädda de lokalanställda undan talibanerna.

”Det går knappast någon dag utan att jag eller en medarbetare får frågan från en lokalt anställda om vilken plan Sverige har för dem i händelse av att ambassaden stänger”, skrev ambassadören.

Han konstaterade att andra länder med ambassader i Kabul ”resonerar med sina respektive huvudstäder om möjliga lösningar”.

”Som ansvarig för medarbetarnas fysiska och psykosociala hälsa fasar jag för en situation där läget är så kritiskt att samtliga utsända måste evakuera och ambassaden stängs på obestämd tid, medan den lokala personalen lämnas vind för våg. Denna fråga är tveklöst den mest tungburna av de utmaningar jag och ambassaden i övrigt har att hantera.”, skrev Torkel Stiernlöf.

Föreslog kreativa lösningar

Ambassadören påtalade att USA:s president Joe Biden lovat att alla amerikanska soldater ska vara ute ur Afghanistan 31 augusti – och han frågade i sin rapport om det är då som talibanerna anser det vara fritt fram att återuppta storskaliga attacker med lastbilsbomber och avrätta afghaner som arbetar för ”de otrogna”.

”Vi vet inte detta, men panikkänslan är påtaglig hos våra och andra lokalanställda”, skrev ambassadören, som föreslog ”kreativa lösningar” för att rädda de lokalanställda undan talibanerna.

I en rapport ett par dagar senare, den 2 augusti, beskrev Torkel Stiernlöf hur snaran höll på att dras åt kring Kabul – och hur den afghanska armén började tappa greppet om landet efter att talibanerna ”gjort de största territoriella landvinningarna någonsin”.

Svagare armé än känt

Frågan om varför den afghanska armén gav upp förhållandevis snabbt gentemot talibanerna har debatterats flitigt. I sina rapporter till Stockholm konstaterade den svenske ambassadören att styrkeförhållandena mellan talibanerna och den afghanska armén är ”troligen mer jämbördiga i verkligheten än på papperet”.

Talibaner patrullerar Kabuls gator.

I månadsskiftet juli-augusti hade afghanska armén, enligt rapporten, i teorin 352 000 soldater men i praktiken handlade det enligt Stiernlöf om ”knappt 100 000 stridande soldater varje given dag”. På den talibanska sidan fanns det vid tidpunkten 60 000 soldater enligt ambassadören.

Utöver styrkeförhållandena beskrev ambassadören flera andra orsaker till regeringsstyrkornas fall:

Många distrikt föll utan strid efter förhandlingar med byäldstar.

Afghanska arméns närvaro var försumbar i många distrikt. Svaga utposter övergavs av regeringsstyrkor med insikten att mat- och ammunitionsförsörjningen upphör när talibanerna etablerar sig i distriktet.

Det afghanska flygvapnet var jämförelsevis kompetent men talibanerna spårade upp och avrättade piloter.

När afghanska armén lämnade sina baser blev de mycket sårbara för attacker. Dessutom gick det långsamt att omgruppera för insatser i en annan del av landet. Allt detta gynnade de snabbfotade talibanerna.

Det afghanska ledarskapet kan ha levt i en bubbla. ”Det går inte att frigöra sig från intrycket av en alltmer isolerad president som styvnackat vägrar att träda tillbaka”, skrev Torkel Stiernlöf.

När Aftonbladet TV:s Maria Bjaring frågade ut utrikesminister Ann Linde (S) om planläggningen för att evakuera de lokalanställda hänvisade Linde till ett svar från UD som Aftonbladet inte har tagit del av. Hon påpekade vidare att UD likt andra länder överraskades av talibanernas snabba frammarsch.

– Vi hade information från flera håll. Däremot var vi som alla andra inte beredda på den snabbhet som talibanerna skulle inta Afghanistan. Vi trodde att vi skulle ha längre tid på oss. Inte heller ambassadören och andra trodde att det skulle gå så långt. Trots det fick vi ut de lokalanställda och deras familjer, sa Ann Linde.

Ambassaden i Kabul.
  • Anna Sjögren
    27 aug 2021

    Nu är pressträffen avslutad och således också vår liverapportering från den.

  • Anna Sjögren
    27 aug 2021

    Expressen frågar Morgan Johansson om varför de lokalanställda inte evakuerades med svensk personal.

    – Det fanns en plan att evakuera dem veckan därpå. Men när amerikanerna drog tillbaka säkerheten från gröna zonen så flögs ambassadpersonal ut redan samma dag. Men sen hade vi bokade flyg tisdag och torsdag veckan därpå för lokalanställda men det gick inte att genomföra när talibanerna tog kontrollen.

  • Anna Sjögren
    27 aug 2021

    Expressens reporter frågar Hultqvist om det fortsatta arbetet att få ut folk.

    – Våra myndigheter tittar på vilka vägar vi kan få ut människor. Hur det praktiskt ska gå till kan vi inte gå in på då det omfattas av sekretess.

    Men har ni en plan?

    – Myndigheterna har uppdrag att gå vidare med den frågan. Det arbetet fortsätter men jag tänker inte gå in på något av det arbetet.

  • Anna Sjögren
    27 aug 2021

    DI frågar om kostnaderna för operationen.

    – Jag har ingen uppfattning om det nu, säger Hultqvist.

  • Anna Sjögren
    27 aug 2021

    Så av den informationen ni fick anser du att ni agerade på bästa sätt?

    – Vi hade information från flera håll. Däremot var vi som alla andra inte beredda på den snabbhet som talibanerna skulle inta Afghanistan. Vi trodde att vi skulle ha längre tid på oss. Inte heller ambassadören och andra trodde att det skulle gå så långt, Trots det fick vi ut de lokalanställda och deras familjer.

    Man fick ju känslan att det var bråttom av hans mail.

    – Man han skriver att det gäller en längre tid. Och den infon fick vi även från andra håll.

ANNONS