Mejla

Wolfgang Hansson

Bråket om Sydkinesiska sjön långt farligare än handelskrig

Publicerad:
1 av 2 | Foto: Richard Drew / AP
Trump tar upp Sydkinesiska sjön i ett tal i FN. Arkivbild.

NYHETER

USA:s begynnande handelskrig med Kina får stor uppmärksamhet.

Men lite i skymundan pågår en för världen minst lika farlig konflikt mellan de två länderna.

När USA:s försvarsminister Jim Mattis i morgon besöker Vietnam så är det inte främst för att försöka läka såren från angreppskriget mot Vietnam.

En betydligt viktigare uppgift är att utveckla ett samarbete med Vietnam kring hur gränsdragningen ska ske i Sydkinesiska sjön runt Spratleyöarna och Paracelöarna.

Det faktum att det är andra gången i år som Mattis besöker Vietnam är ett sätt att markera för Kina att USA inte tänker vika sig för Kinas försök att lägga under sig stora delar av detta hav som också är en viktig pulsåder för handelsfartyg och annan trafik.

Konflikten är i stadig upptrappning med nålstick efter nålstick.

I förra månaden var krigsfartyg från de två länderna nära att kollidera med varandra. Amerikanska flottan anklagar en kinesisk jagare för att ha uppträtt så aggressivt att det amerikanska fartyget var tvunget att göra en undanmanöver för att undvika en kollision.

Det är lätt att föreställa sig vad som kunde ha hänt om de två jagarna verkligen kolliderat. Hur lite som i det uppskruvade tonläget behövs för att de ska komma till väpnade handlingar.

Vägrade tillstånd

Kinas version är att det är USA som uppträder aggressivt genom att hela tiden skicka krigsfartyg nära de konstgjorda öar som Kina byggt upp i havet för att understryka sina territoriella krav.

Kina vägrade nyligen att ge tillstånd för ett amerikanskt krigsfartyg att besöka Hongkong. Under sommaren drog försvarsminister Mattis tillbaka en inbjudan till Kina att delta i en militärövning i Stilla Havet.

USA flyger regelbundet i luftrummet i det område som Kina anser vara deras territorium för att visa att man inte accepterar de kinesiska anspråken. Trumpadministrationen har protesterat mot att Kina installerat luftvärnssystem och andra vapen på några av öarna.

Bråket beror på att Kina i stort sett gör anspråk på hela Sydkinesiska sjön. Detta trots att det finns ett antal andra stater i området som också har anspråk på samma territorium.

Ännu ett tungt skäl till varför USA gör rätt när man utmanar Kina i den här frågan är att den internationella domstolen i Haag slagit fast att Kina inte har någon historisk rätt till det jättelika vattenområde som man försöker hävda är en del av Kina.

Illegala anspråk

Syftet med att bygga ut öarna på konstgjord väg är att ge ny legitimitet åt de kinesiska kraven och samtidigt etablera en permanent närvaro i området som gör att man snabbt kan köra bort vad man anser vara inkräktare.

USA har flera skäl att inte acceptera Kinas illegala anspråk vid sidan av det självklara att hålla handelsvägarna öppna och fria.

USA är en marin supermakt. Man vill kunna röra sig fritt med sina krigsfartyg i området för att kunna hjälpa allierade som Taiwan, som ligger i den norra änden av det omtvistade området och skyddas av USA:s kärnvapenparaply samtidigt som Kina anser att ön tillhör dem.

I det här fallet vill USA hjälpa Vietnam, Filippinerna, Malaysia och övriga länder som också har territoriella anspråk att hävda sig mot den nya supermakten Kina.

Detta gör man givetvis av egoistiska skäl. Om fler länder vågar stå upp mot Kina ökar det internationella trycket på regeringen i Peking att mildra sina krav.

Orimliga krav

Från början handlade Kinas krav mycket om att komma över de stora olje- och gasfyndigheter som finns på havets botten. I dag är det lika mycket en fråga om prestige och för att positionera sig inför att Kina alltmer utvecklas till en supermakt.

USA vill hålla tillbaka Kinas supermaktstatus så länge det går eftersom ett starkare Kina innebär mindre inflytande för USA. Handelskriget är ett vapen. Men ännu viktigare är att begränsa Kinas territoriella expansion.

För vad händer om omvärlden accepterar de uppenbart orimliga kinesiska kraven? Vad blir då Kinas nästa steg?

Publicerad: