Brist på ukrainska tolkar: Rätt kunskap krävs

helskärm

Ett ökat behov av tolkar i ukrainska får tolkförmedlingar att snabbutbilda fler. Men i komplexa frågor som asylärenden finns det risker med att använda tolkar utan rätt kompetens, enligt en expert.

— Vi har frågat de tolkförmedlingar som vi har ramavtal med och som förmedlar tolkar till myndigheter. De som svarat ser en klart ökad efterfrågan av tolkar till och från ukrainska, säger Klas Ericsson vid Statens inköpscentral på Kammarkollegiet.

Just nu finns det totalt 14 tolkar i ukrainska registrerade hos Kammarkollegiet i Sverige, fyra auktoriserade och tio utbildade. Registret är inte heltäckande eftersom det inte är krav på att utbildade tolkar ska registrera sig men ger en fingervisning om att det inte handlar om något överflöd.

— Vi tror att behovet kommer att öka framåt och har rekryterat fler. Men det finns begränsat med tolkar som kan ukrainska i Sverige just nu. För att förbereda oss har vi även påbörjat en intensivutbildning i ukrainska för tolkar som är auktoriserade i närbesläktade språk som slovakiska, tjeckiska och serbiska, säger Leyla Sarac på Digitaltolk.se som bland annat förmedlar tolkar till Polismyndigheten och Sveriges domstolar men också till kommuner och regioner.

Ingen skyddad titel

Tolk är ingen yrkesskyddad titel men för att få registrera sig som auktoriserad tolk måste man klara Kammarkollegiets särskilda språk- och färdighetstest. Dessutom görs en bakgrundskoll hos bland annat Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten och tolken står sedan under tillsyn av Kammarkollegiet. En auktoriserad tolk finns alltid registrerad i myndighetens register.

En utbildad men icke-auktoriserad tolk har en utbildning på minst 30-timmar vid en yrkeshögskola eller motsvarande. Men i ett läge med stora flyktingströmmar kan kraven på kompetens tillfälligt sänkas. Bland annat i Eslövs kommun i Skåne går man utanför sina vanliga rutiner i sin rekrytering.

”Det finns otroligt få ukrainska tolkar i Sverige och vi är många kommuner som vill anlita dem. Läget ställer därmed krav på att vi går utanför våra rutiner om att anlita enligt givna utbildningsnivåer/kompetensnivåer”, skriver Sara Andersson vid Serviceförvaltningen vid Eslövs kommun i ett mejl till TT.

Risk för infiltratörer

Även om det är viktigt att ukrainare som flytt till Sverige ska få hjälp att göra sig förstådda så finns det en risk i att använda icke-auktoriserade tolkar i känsliga lägen. Det säger Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Stockholms universitet som forskar om just tolkars betydelse vid asylprocesser.

— Vid en asylprocess kan det innebära en rättsosäkerhet att använda personer utan tolkutbildning för tolkuppdrag. Dels för den asylsökande, dels för det svenska samhället. Det finns en risk att en tolk som inte är kontrollerad är en infiltratör och kanske arbetar åt den ryska regimen, säger hon.

Vid en asylprocess är den sökandes berättelse central. Om den som tolkar inte behärskar båda språken tillräckligt finns risker att det uppstår luckor vilket ökar risken att den asylsökande blir ifrågasatt. Den som tolkar behöver också ha goda kunskaper i det svenska samhället.

— Vi kan inte avstå från att ta hand om folk för att det inte finns utbildade tolkar men det är viktigt att tänka på vad det kan innebära. Att snabbutbilda de som redan är auktoriserade i andra språk tror jag är en bra metod, då vet man att de är insatta i uppdraget och vet vilket ansvar och mandat de har, säger Cecilia Wadensjö.

Många ukrainare behärska engelska och många talar också ryska, en tredjedel enligt Utrikespolitiska institutet. För tolkar i ryska ser tolkbeståndet bättre ut med 192 listade hos Kammarkollegiet.