”Första lilla steget mot att bromsa sjukdomen”
Publicerad 2020-09-21
Det finns i dag inget botemedel för Alzheimers sjukdom.
Men flera svenska universitetssjukhus är nu med i en global studie som hoppas på framsteg i att bromsa sjukdomsförloppet.
Skånes universitetssjukhus i Malmö är ett av dem.
– Det här är det första lilla steget mot att bromsa sjukdomen, säger Oskar Hansson, forskare inom klinisk minnesforskning på Lunds universitet.
I dag är det internationella alzheimerdagen. Alzheimers sjukdom står för 60–65 procent av samtliga fall av demens och ännu finns inget botemedel. Men nu hoppas forskare på att man kan ha hittat ett medel som åtminstone kan bromsa sjukdomsförloppet.
Skånes universitetssjukhus i Malmö är ett av fyra svenska sjukhus som är en del av den globala CLARITY-studien. I studien testas en antikropp mot amyloid, ett ämne som konstaterats orsaka alzheimer. På sjukhuset i Malmö rekryteras patienter till studien.
I förstudien har antikropparna visat positiva effekter genom att de minskar tillväxten av det skadliga ämnet amyloid och därmed kan bromsa sjukdomsförloppet.
”Ingen dramatisk effekt”
Oskar Hansson, forskare inom klinisk minnesforskning på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö, menar att studien är ett gott steg på vägen – men väntar med att jubla.
– På det hela taget är det jättelovande. Tidigare prövningar har misslyckats, på grund av många olika saker som är osäkra. Men sen kom den här studien som visade på en signifikant positiv effekt, dock är det ingen dramatisk effekt för patienterna fortsätter försämras, men långsammare.
Även om förstudierna visat på bra resultat betyder det inte heller att det blir effektivt i ett läkemedel.
– På det hela taget ser det mycket mer lovande ut än vad det gjorde för några år sedan men det är fortfarande inte så att vi är framme, det här är det första lilla steget mot att bromsa sjukdomen, säger Oskar Hansson.
Han belyser att det är viktigt att man inte får illusionen om att ett botemedel är nära och att problemet är löst.
– Det har genomförts en stor förstudie om antikroppen som visade för lovande resultat, att försämringen blir långsammare. Men man måste alltid vara försiktig med just förstudier eftersom de inte är designade för att hitta effekt utan huvudsyftet är att se eventuella bieffekter, säger Oskar Hansson.
Antikroppen togs fram i Uppsala
Studien görs på genom kliniska tester på patienter i tidiga sjukdomsfaser och görs genom att patienterna får en infusion av antikroppen BAN2401, alternativt placebo. Detta är den sista kliniska fasen innan man ska kunna godkänna antikroppen för marknaden. Antikroppen har tagits fram av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet.
Akademiska sjukhuset i Uppsala är med i studien, samt Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande. Det skulle också ge fördelar i form av kostnadsbesparingar för vårdgivare och för samhället med tanke på den demografiska utvecklingen, med en ökad andel äldre i befolkningen, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Martin Ingelsson skriver också i pressmeddelandet att om studien blir lyckad och ämnet godkänns för läkemedel så kommer det innebära ett genombrott.
”Sämre långsammare – men fortfarande sämre”
Tidigare har ett team i USA hittat en liknande antikropp som också fått positiva resultat, dock har detta inte nått till ett läkemedel ännu, något som dock kan vara på gång i USA nästa år och senare i Europa.
– Nu finns det två olika antikroppar som har testats som tyder på att om man plockar bort amyloid med de här antikropparna så blir man sämre långsammare, men man blir fortfarande sämre, säger Oskar Hansson.
Oskar Hansson ledde det forskarteam som i somras uppmärksammades för att ha kommit fram till att man kan påvisa alzheimer genom ett blodprov. Detta menar han skulle kunna hjälpa fler att diagnosticeras i tid, då ett blodprov vore mer lättillgängligt än dagens metoder. Det skulle underlätta för att upptäcka sjukdomen även på vårdcentraler som inte har den särskilda utrustning som ofta krävs för att upptäcka alzheimers.