Säkerheten vid järnvägsövergången kritiserades före dödsolyckan
Uppdaterad 2021-01-19 | Publicerad 2021-01-18
Säkerheten vid järnvägsövergången i Söråker kritiserades redan före dödsolyckan.
Men Trafikverket har inte prioriterat ärendet, rapporterar TT.
– Hade det funnits bommar, signaler och rött ljus här så kanske inte olyckan behövt hända, säger Birgitta Strandh, som bor i närheten.
Det var i söndags som dödsolyckan vid en obevakad järnvägsövergång i Söråker i Timrå kommun inträffade. Ett tåg körde på en skoter med en kälke och två flickor, 14 och 19 år gamla, dog.
Flera som Aftonbladet pratar med i Söråker är kritiska till säkerheten vid den obevakade järnvägsövergången. Den har inga bommar och ingen ljudsignal, i stället lyser en lampa när man kan korsa spåret. När ett tåg kommer slocknar den.
Birgitta Strandh, har kommit till platsen med sina tre barn för att ta in det som hänt, står och tittar mot korsningen.
– Det känns otroligt otryggt att gå över här, jag måste alltid läsa skylten för att komma ihåg om jag får gå över när det släckt eller tänt. I den bästa av världar tycker jag inte att de här plankorsningarna ska finnas, de bygger bara på att man är uppmärksam.
Simone Weckenberg, 18, håller med.
– Alla övergångar borde ha bommar. Jag hoppas att det blir så nu, även om det borde hänt för längesen, säger hon.
Inte prioriterad av Trafikverket
Säkerheten vid övergången hade redan före olyckan kritiserats och finns med på en lista över övergångar där säkerheten behöver förbättras. Men korsningen har inte prioriterats av Trafikverket, rapporterar TT.
Myndigheten har ett uppdrag att fram till 2026 förbättra säkerheten vid uppemot 1 000 obevakade järnvägsövergångar i Sverige. Efter ett regeringsuppdrag upprättade Trafikverket 2018 en lista på 180 säkerhetshöjande insatser som behöver göras.
Listan uppdateras allteftersom åtgärder genomförs, men övergången i Söråker har inte funnits med.
– Den har inte legat uppe på någon prioriteringslista däremot är vi medvetna om att den finns, säger Bengt Olsson.
Han kan inte svara på när eventuellt plankorsningen skulle kunna byggas om. "Den stora bromsklossen" handlar om vem som äger marken, enligt Olsson.
TT: Är du nöjd med det arbetet?
– Man kan aldrig vara nöjd när det inträffar olyckor. Vi berörs väldigt illa, alla som jobbar inom trafikledning av tåg och underhåll av sådana här anläggningar. Men tyvärr finns det många säkerhetslösningar som vi måste jobba med i Sverige.
Enligt Bengt Olsson har korsningen fungerat som den ska vid olyckstillfället.
– De första indikationerna är att det verkar som att allting har fungerat som det var tänkt på själva plankorsningen i sig. Det är ett siktdjup så man ska se ordentligt att det kommer ett tåg till exempel, säger Bengt Olsson presschef på Trafikverket, till TT.
3 500 obevakade övergångar
Plankorsningen upprättades redan på 1950-talet för den lantbrukare som äger marken. Lampan har varit en speciallösning som ägarna ska ha känt väl till. Om det var allmänt känt i tätorten kan Bengt Olsson inte svara på.
– Det var egentligen tänkt att det bara var dem som bor i den aktuella fastigheten som skulle använda korsningen. Där har man under åren gjort särskilda informationsinsatser, säger han till TT.
Trafikverket vill bygga bort den typen av äldre plankorsningar som finns kvar på ett antal ställen i landet.
– Oskyddade plankorsningar per definition är osäkrare. Vi har ju i storleken 3 500 sådana i Sverige och 6 000 plankorsningar totalt. Det är en kvarleva av hur det var en gång och det är något vi jobbar intensivt med att få bort, säger Bengt Olsson.