Fyra av tio barn med autism klarar inte grundskolan

Skolverket har ingen statistik: ”Får inte samla in uppgifter”

Uppdaterad 2023-03-22 | Publicerad 2023-03-16

43 procent av eleverna med autism klarar inte grundskolan. De blir underkända i de mest grundläggande ämnena svenska, matematik och engelska.

Siffrorna gäller Stockholm. Hur det ser ut i resten av landet är det ingen som vet.

Isidora Stark, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, sammanfattar resultatet av sina studier om autistiska elever:

– Det går dåligt för dem.

Isidora Stark, överläkare och forskare.

Starks undersökning innefattar alla barn och ungdomar i Stockholms län som var mellan noll och sjutton år under åren 2001 till 2011. Hon har jämfört skolresultaten hos barn som har autism med barn som inte har autism. Barnen går i vanliga skolor och har inga intellektuella funktionsnedsättningar.

Studien visar att 43 procent av eleverna med autism inte klarar grundskolan. Bland de elever som förutom autism även har adhd är det nästan hälften som blir underkända.

Bland barnen utan diagnos är det 14 procent som inte klarar grundskolan.

”Ser inte bättre ut i gymnasiet”

– Då har vi bara tittat på betygen i matematik, engelska och svenska. Att ha godkänt i de ämnena är ett minimikrav för att över huvud taget komma in på någon gymnasieutbildning, säger Isidora Stark.

– Och vi har bara tittat på Stockholm, vi vet inte hur det ser ut i resten av landet. Men Stockholm är en storstad med tät psykiatrisk verksamhet så min gissning är att det inte ser bättre ut i övriga Sverige.

Nu jobbar Isidora Stark med en undersökning om hur barn med autism klarar sig i gymnasiet.

– Den är inte klar. Men det ser inte bättre ut där än i grundskolan.

Isidora Stark tycker att det måste utredas på nationell nivå hur barn med npf-diagnoser, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, klarar sig i skolan. Sådan statistik finns inte i dag.

– Det borde finnas ett enormt intresse i samhället för att ta reda på hur det går för de här barnen. Hur mycket kostar egentligen ett skolmisslyckande för så många barn?

– Det är en ekonomisk fråga förstås, men också en mänsklig och demokratiskt fråga. Vi har skolplikt för alla barn, då måste vi också ge alla barn likartade förutsättningar, säger Isidora Stark.

”Inte rätt att samla in uppgifter”

Hon säger att kraven på lärare och rektorer är enorma och tycker att hela samhället måste samarbeta för att ge barnen den skolgång de har rätt till.

– Det finns en hel del som görs på olika håll som är bra, men det finns ingen samordning. Det är som att varje kommun måste uppfinna hjulet. Vi måste ta reda på fakta och sprida kunskapen, säger Isidora Stark.

Skolverket säger att de, på grund av dataskyddsförordningen, inte har rätt att samla in uppgifter om elevers diagnoser för framställning av statistik.

I år ska Skolverket, enligt Christina Sandström som är enhetschef på analysavdelningen, göra en undersökning om elever med npf. Undersökningen kommer att genomföras som en enkät till huvudmän eller som intervjuer med elever och vårdnadshavare.


200 sekunder är Aftonbladets tv-program för snabba granskningar.

Robert Aschberg, Lindah C Mohlin och Katarina Norrgrann synar maktmissbruk, samtidsfenomen och enskilda fall som väcker känslor.

SÅ TIPSAR DU 200 SEKUNDER

Missa inte förra avsnittet av 200 sekunder!