Får hon årets fredspris?

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2021-10-08

Här är kommittén som väljer vem som ska tilldelas Nobels fredspris. Från vänster Asle Toje, Berit Reiss-Andersen (ordförande), Anne Enger, Olav Njølstad (sekreterare), Jørgen Watne Frydnes och Kristin Clemet. Arkivfoto.

Trots mängder av favoriter har det gått mer än 30 år sedan någon från det forna Sovjet hedrades med Nobels fredspris.

Orsaken är dock snarare regional än politisk, tror experterna.

Och i år är det kanske dags ändå.

”För sin ledande roll i den fredsprocess som i dag kännetecknar stora delar av det internationella samfundet” prisades Sovjetunionens dåvarande president Michail Gorbatjov av den norska Nobelkommittén år 1990.

Sedan dess har hans land delats upp och härjats av krig och utbrytningar, terror och hårdföra diktatorer. Samtidigt har också en lång rad ryssar, azerer, ukrainare och andra företrädare för de gamla sovjetiska nationerna gjort sig kända som ihärdiga freds- och människorättsaktivister.

Fast för Nobelpriset har de aldrig dugt.

Många kandidater

Aktivister som Ljudmila Aleksejeva, Ales Bjaljatski och Svetlana Gannusjkina är bara några av dem som har flitigt nominerats och tillhört favoriterna i flera år.

Så varför inte?

– Ja, det är en väldigt bra fråga. Vi har pekat på olika organisationer och individer i flera år, inklusive (människorättsorganisationen) Memorial och oberoende nyhetskällor i Ryssland, som Novaja Gazeta. Enligt min mening har det funnits väldigt bra kandidater i Ryssland, säger Henrik Urdal, direktör för det norska fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo.

Sovjetunionens dåvarande president Michail Gorbatjov fick Nobels fredspris 1990.

Inte som Kina?

Urdal tror inte att politisk försiktighet ligger bakom.

När kinesiske dissidenten Liu Xiaobo fick fredspriset 2010 fick det annars omedelbara konsekvenser för Norge, då regimen i Kina snabbt skar ner på politiska och ekonomiska kontakter.

Urdal tror dock inte på en liknande rädsla för ryska repressalier. Snarare handlar det om en önskan att lyfta blicken från Europa.

– Kommittén har ansträngt sig mycket för att ha ett globalt perspektiv och det är i sig en god sak. Ryssland är väldigt nära Norge och ryska förhållanden är något som blir väldigt mycket diskuterat i norska medier och får mycket uppmärksamhet. Men samtidigt vet vi att det sker många väldigt viktiga fredsinsatser i andra delar av världen, säger Urdal till TT.

Belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja är en av favoriterna till årets fredspris.

Dags i år?

Måhända är det ändå dags igen i år för en person från den forna Sovjetunionen. Oppositionen i Belarus nämns i alla fall bland toppfavoriterna för att hedras av Nobelkommittén 2021.

– Om det blir ett människorättspris i år så tror jag att Svetlana Tichanovskaja i Belarus är den mest aktuella kandidaten. Det är en icke våldsam protest- och demokratirörelse mot (Belarus president Aleksandr) Lukasjenko, som ju är en av vår tids mest undertryckande diktatorer, säger Urdal.

Hans huvudfavorit i år är annars Reportrar utan gränser, eller någon annan organisation som arbetar med press- och yttrandefrihet.

– Men det kan också gå till enskilda journalister i länder som Turkiet, Myanmar eller Afghanistan som arbetar under väldigt vanskliga villkor, säger Urdal till TT.

Vem som tilldelas årets fredspris offentliggörs klockan 11 i Oslo.

Följ ämnen i artikeln