’Säpo ligger bakom Olof Palmes död’

Uppdaterad 2015-02-27 | Publicerad 2013-01-06

Konspirationsteorin lanseras i SVT:s nyadramaserie – byggd på Leif GW:s böcker

Olof Palme i första maj-tåget 1985.

En Säpo-konspiration ­ligger bakom mordet på Olof Palme.

Den teorin lanseras i SVT:s nya dramaserie.

– Säpo har själva fått ­utreda ”Säpo-spåret”. Det är rent åt helvete, säger Leif GW Persson, författare till böckerna som serien bygger på.

”Jag är fri att spekulera” Teorin att säkerhetspersonal och polis i en konspiration mördade Olof Palme kommer från Leif GW Perssons trilogi ”Välfärdsstatens fall”. ”Jag tycker att man inte tittat tillräckligt på folk som sysslar med säkerhetsverksamhet. Och det faktum att mordet inte är utrett har gjort mig fri att spekulera”, säger polisprofessorn. 
Nästa söndag börjar SVT sända dramaserien där Palmeutredningen återupptas i nutid.

I dramaserien ”En pilgrims död”, som börjar sändas i SVT den 13 januari, slaktas de etablerade spåren i jakten på Olof Palmes mördare. I nutid återupptas utredningen av rikskriminalchefen, spelad av Rolf Lassgård.

Serien bygger på Leif GW Perssons prisade trilogi ”Välfärdsstatens fall” – där teorin att säkerhetspersonal och polis i en konspiration mördade Palme lanseras.

Fakta och fiktion

Producent Maria Nordenberg förklarar varför SVT valt att göra serien:

– Helt uteslutande på grund av Leif GW Perssons fantastiska böcker. Det är nutidshistoria, och berättar bland annat om en samhällsapparat vars delar vi inte alltid har skäl att vara stolta över.

Serien har redan innan den sänts fått kritik för sin blandning mellan fakta och fiktion. I Dagens Nyheter undrade privatspanaren ­sedan 1986, Sven Anér, varför SVT ska ”hålla på och dilla med detta i utkanten av Palmefrågan och inte ägna sig åt sakfrågorna”.

– Vi gör ett drama. Det är en fiktiv serie, och det är ­inte första gången fiktion i film och serier baseras på kända personer. Den här ­serien utgår från en verklig händelse, mordet på Olof Palme, men vi lägger inte några fiktiva eller ­kriminella handlingar på någon verklig person, säger Maria Nordenberg.

Hur sannolik tror du själv att teorin är?

– Jag vet inte om det är en teori som är sann. Det är en spännande lösning, lika ­trolig eller inte trolig som att det vore sydafrikanerna eller Christer Pettersson som gjort det. Men de facto så fanns ju den så kallade ­basebolligan inom polisen på 80-talet. Det handlar ­inte om polisväsendet, utan om en individ inom organisationen.

Utredningen om mordet på Olof Palme är den mest omfattande som någonsin har gjorts i hela världen. Runt 12 000 olika individer har i något läge av någon ­pekats ut som tänkbar ­gärningsman. 130 personer har erkänt.

Flera högerextrema poliser har förekommit i utredningen. Men det så kallade ”polisspåret”, som handlar om att ett antal ordnings­poliser på Norrmalm har varit delaktiga, tror Leif GW Persson inte alls på.

Fokus på säkerhet

– Jag vill nog höja ribban. Jag tycker exempelvis att man inte tittat tillräckligt på folk som sysslar med säkerhetsverksamhet. Det kan vara säkerhetspoliser, eller personer verksamma inom den militära verksamheten. Det är där jag sätter mitt ­fokus. Och det faktum att mordet inte är utrett har gjort mig fri att spekulera – håll i minnet att det här är en roman.

– Om jag hade gett mig fan på att lösa Palmemordet ­hade jag gjort på ett annat sätt, och sett till att jag fått sitta med det där i några år och läsa och se vad som eventuellt förtjänar att man gör omtag på.

Skyddat av sekretess

GW Persson är halvt hemlighetsfull om vilka ­trådar som han anser borde följas upp noggrannare.

– Det finns ansenliga ­brister i polisutredningen. Vad det är för uppgifter som jag har kommit i åtnjutande av kan och får jag inte gå in på. Det är ju sekretesskyddat fortfarande eftersom det är en pågående utredning. Men det finns saker som man i en normal mordutredning tittar på, men som man här har gått förbi med lätt hand, eller inte ­tittat på alls.

En springande punkt är det GW Persson anser vara ett verkligt mysterium kring Säpo.

– Men Säpo-spåret var ”så enkelt”, så det fick Säpo ­utreda själva. Det har aldrig redovisats. Inget material av det är öppet, utan ligger separat. Det är naturligtvis åt helvete.

”Biobesöket var känt”

– Det var känt i Palmes närhet att de skulle gå på bio. Det framkom tydligt ­tidigt i utredningen, i förhör med Palmes arbetskamrater. Det var känt inom säkerhetspolisen sedan ­ungefär mitt på dagen, på fredagen – åtminstone tolv timmar innan mordet inträffade. Det fanns anledning att ­utreda hur pass spridd den kännedomen var inom och utanför organisationen. Om man har ­tittat på det eller ­inte vet inte jag, för det kommer inte jag åt.

"Ingen egen utredning"

Enligt förundersökningsledaren i Palmeutredningen, vice riksåklagare Kerstin Skarp, förnekar att det skulle finnas en egen utredning om Säpo på Säpo:

– Varifrån de uppgifterna kommer har jag ingen aning om. Det finns bara en utredning, och den bedrivs av mig på rikskriminalen.

Det kan inte ha förekommit tidigare i utredningen?

– Nej i den officiella Palmeutredningen finns ingen del som bedrivits av Säpo själva.

Har Säpos eventuella inblandning utretts?

– Vad som utretts och inte går jag inte in på. Men vi har flera spår som utreds.

Spåren som enligt Leif GW Persson kan avfärdas ...

33-åringen

Victor Gunnarsson, kallad 33-åringen, med kopplingar till flera olika högerextrema organisationer, togs in på förhör och häktades veckorna efter mordet på Palme. Efter att ett vittnesmål omvärderats släpptes han på fri fot i april, men var föremål för ­telefonavlyssning även där­efter. 1993 mördades han av en före detta polis i North ­Carolina, USA.

GW:s kommentar: 33-åringen borde de rimligen ha kunnat ­avföra från början.

Ur trailern till SVT:s dramaserie ”En pilgrims död”.

Polisspåret

Utredningen har kommit fram till att det fanns poliser i Stockholm som hade högerextrema åsikter och ett ovanligt stort vapenintresse, men inget tyder på att de var inblandade i Palmemordet. En statlig utredning riktar dock kritik mot att ”polisspåret” inte har tagits på allvar. Tidigare hemligstämplade papper som släpptes sommaren 2010 visar att poliser lämnat tips om sina kollegor med påståenden om att de visste vem som dödade Palme. Poliserna i fråga var utpekat högerextrema vid Norrmalms­polisen.

GW:s kommentar: Att ett antal ordningspoliser vid Norrmalmspolisen skulle vara inblandade tror jag inte alls på. Jag vill nog höja ribban. Det kan vara säkerhetspoliser, ­eller personer verksamma inom den militära verksamheten.

Ebbe Carlsson under en utfrågning i KU.

PKK-spåret

Att den kurdiska gerillan PKK skulle ha ­låtit mörda Palme var ett av den första ­spaningsledaren Hans Holmérs huvudspår. PKK misstänktes ha mördat minst två avhoppare i Sverige och hade därför terroristklassats. Mordet skulle enligt teorin ha ­varit en reaktion mot detta, samt att rege­ringen förbjudit export av en militär robot till Iran. Bokförläggare Ebbe Carlsson fick ett rekommendationsbrev av dåvarande justitieministern, som tvingades avgå, för sina privat­spaningar mot PKK, vilket ledde till skandal.

GW:s kommentar: Det där med kurdspåret tycker jag till och med är långsökt. Av någon anledning blev ­utredarna pådyvlade det av Säpo.

Christer Pettersson

Fälldes 1974 för dråp med en bajonett mot en okänd. ­Pekades ut som Palmes mördare av statsministerns hustru Lisbet. Flera vittnen har sett honom kring mordplatsen vid det aktuella tillfället. 1989 dömdes han av en oenig Stockholms tingsrätt, men friades i hovrätten. 1998 nekade ­Högsta domstolen åklagaren resning för att få honom fälld. Sedan dess har inga genombrott gjorts i utredningen. Gärningsmannaprofilen stämmer inte väl in på Christer Pettersson, som till exempel saknade erfarenheter av handeld­vapen. Lisbet Palmes ut­pekande är ifrågasatt. Den ­påstått haltande gångstilen stämmer inte med flera av de andra vittnesuppgifterna.

GW:s kommentar: Att det skulle vara ­Christer Pettersson håller jag för helt osannolikt, av många olika skäl. Bland annat på grund av mate­rial som ingår i utredningen. Ett av vittnena känner Christer Pettersson. Då skulle väl han om någon ha känt igen honom.

Biografen Grand på Sveavägen i Stockholm.

... och spåret som borde utredas noggrant

Professor Wilhelm Agrell.

Säpo-spåret

Uppgifter, bland annat från CIA och avhoppade ­KGB-agenter, kom i om­gångar till svenska Säpo och militära underrättelsetjänsten om att Palme skulle vara en agent för Sovjetunionen. Professorn i underrättelseanalys, Wilhelm Agrell, hävdar att den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten fick specifika uppgifter hösten 1985, bara ett halvår före mordet.

Agrell tror att mordet har varit ”i fosterlandets tjänst”.

Ett 20-tal av varandra ­oberoende uppgifter om ­personer med walkie-talkies vid den aktuella tiden kring mordplatsen har lämnats till polisen.

GW:s kommentar: Tolv timmar innan ­mordet visste flera inom Säpo att paret ­Palme skulle på bio. Man borde utreda hur vitt spridd den kännedomen var. Statistiskt brukar ­ledare som Olof Palme ­mördas av ­politiska skäl. ’Säpo-­spåret’ har Säpo fått ­utreda själva, vid ­sidan av ordinarie Palme­utredning och ingen ­utomstående har fått ­tillgång till utredningsmaterialet.