Ny studie kartlägger falska corona-rykten som dödat hundratals

Publicerad 2020-08-13

Minst 800 personer har dött och över 5 800 har vårdats på sjukhus efter att ha testat falska botemedel mot coronaviruset.

De flesta som dött har druckit städ- och desinfektionsprodukter, men även kamelkiss och kodynga har testats i kampen mot corona.

Detta enligt en ny studie som kartlägger falska rykten världen över.

När forskare världen över undersökte 2 276 olika rykten som spridits om coronaviruset visade sig 1 856 av dem, eller 82 procent, vara falska. Resultaten av undersökningen har publicerats i American Journal of Tropical Medicine and Hygiene och visar bland annat hur falsk information om botemedel och vaccin lett till allvarliga skador.

Sprids lika snabbt som viruset

Minst 800 personer har dött och över 5 800 vårdats på sjukhus på grund av felaktig information om corona. Ungefär 60 personer uppges enligt studien ha blivit permanent blinda efter att ha druckit metanol eller desinfektionsmedel, en av de falska kurerna som spridits mest under våren.

En man håller upp två flaskor klordioxid som han har köpt på ett apotek i Cochabamba i Bolivia.

Infodemin, som det kommit att kallas när falsk information sprids i kölvattnet av en pandemi, har enligt WHO spridits världen över lika snabbt som viruset. Länderna med flest fall av falsk ryktesspridning och konspirationsteorier är enligt studien Indien, USA, Kina, Spanien, Indonesien och Brasilien.

Eftersom forskarna bara tittat på texter som finns tillgängliga för allmänheten, och inte till exempel grupper i Whatsapp, kan studien ha underskattat antalet mängden falska nyheter som rapporteras för varje land.

Iran till exempel, som drabbats hårdast av coronaviruset i regionen, har enligt forskningen inte lika många falska rykten som cirkulerar. Men befolkningen, som ofta använder krypterade appar som inte förekommer i undersökningen, har drabbats hårt av dödsfall relaterade till infodemin. Hundratals av de 800 dödsfall som studien hänvisar till kommer från just Iran. Där har den islamiska regimen förbjudit all förtäring av alkohol, vilket fått människor att dricka metanol och rengöringsmedel efter rykten om att alkohol dödar coronaviruset.

Många drack blekmedel efter att Donald Trump pratat om att spruta in desinfektionsmedel i kroppen i kampen mot corona.

Kodynga och kamelkiss

Studien har listat en rad rykten och konspirationsteorier som florerat sedan pandemin bröt ut. Flera av dem går ut på att dricka sig frisk.

Rekommendationen om att dricka blekmedel och högprocentig alkohol spreds som en löpeld efter att USA:s president Donald Trump under en presskonferens i april pratade om att spruta in desinfektionsmedel i kroppen i kampen mot corona. Vitrysslands president Lukasjenko rekommenderade i samma anda vodka och bastubad i våras.

I Indien sägs kodynga och urin döda viruset om man dricker det, gärna i en kopp med te. I Saudiarabien finns en annan variant, där kamelkiss blandat med lime uppges vara botemedlet. Det förekommer också att människor ätit absurda mängder vitlök efter att ha hört att det hjälper.

Samtliga påståenden kan innebära allvarliga hälsorisker, enligt forskarna bakom studien.

I slutet av april hävdade Madagaskars president Andry Rajoelina att en speciell örtblandning både kunde förebygga och bota covid-19.

En annan skadlig myt som ska ha spridits är att om man kan hålla andan mer än tio sekunder har man inte covid-19.

Som ofta med konspirationsteorier finns det politiska undertoner i flera av dem. I Mellanöstern har ryktet om att Trump låg bakom viruset i ett försök att förstöra iransk kultur spridits. Antisemitistiska konspirationer och rasistiska teorier om kineser förekommer också.

I USA ses miljardärsparet Bill och Melinda Gates ofta som förövare. En vanlig teori är att de skapat viruset för att tjäna pengar. Enligt en studie av Yougov, som BBC rapporterat om, tror 28 procent av den amerikanska befolkningen att Bill Gates vill använda vaccin för att plantera microchip i människor. Bland republikaner tror hela 44 procent att påståendet stämmer.

 

PODD Om coronaepidemin och ekonomin

HAftonbladet Daily pratar med ekonomen Claes Hemberg.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen