Området där politikerna sprätter iväg miljarder – utan resultat
1,25 miljarder om dagen eller 150 miljarder på fyra månader. Det var nog många som fick blodtrycksfall när siffrorna på hur mycket regeringens planerade högkostnadsskydd för el kommer kosta sipprade ut i veckan, något som DN kunde berätta om.
Lägg till det skattesänkningar, tandvårdsreform, minskad skatt på ISK och annat godis som den nya regeringen lovat och notan ser redan nu rätt saftig ut.
Problemet: det fungerar inte längre att bara slänga fram kreditkortet som om det vore 2020. Fråga Liz Truss. Ulf Kristersson försäkrade snabbt att regeringen inte kommer att driva upp inflationen med en expansiv ekonomisk politik.
“Den ska vara noggrann på alla tänkbara sätt”, förklarade han för Sydsvenskan.
Det finns dock ett område där det verkar vara plattan i mattan som gäller oavsett ekonomiskt läge: kampen mot brottsligheten. Att området är högprioriterat framgår av Tidöavtalet: kriminalitet avhandlas på 11 sidor mot fyra för den ekonomiska politiken.
Nej, det här är inte en text om vikten att grupp-krama gängkriminella och skicka dem på yoga-retreat så att de kan hitta sitt bästa jag. Även om man skulle kunna tro att det är precis vad som sker, att döma av prislappen.
2021 var dygnskostnaden i häkte 3 189 kronor och på anstalt 3 305 kronor, enligt Kriminalvården. Det senare är ungefär i nivå med priset för ett enkelrum på Grand Hotel i Stockholm.
Alla statens utgifter bör granskas utifrån vad medborgarna får för pengarna.
Och när det gäller rättsväsendet handlar det om mycket stora belopp.
Regeringens kriminalpolitik kan sammanfattas med två ord: hårdare tag. Skärpta straff och fler fängelsedomar.
Det kommer kosta. Redan idag är Kriminalvården underdimensionerad. I sin senaste budget begär myndigheten kraftigt höjda anslag de närmaste åren till 15,7 miljarder 2025, en ökning med hela 66 procent jämfört med 2020. Polisen är en annan myndighet som kommer få mer pengar att röra sig med, 41,7 miljarder vill myndigheten ha 2025.
Det skulle innebära en ökning med 45 procent sedan 2020, en snabbare upprustning än av försvaret. Lägg till mer pengar till åklagare och domstolar och kostnaderna för rättsväsendet kan om några år överskrida 70 miljarder och gå om Försvarsmakten. Med nuvarande regerings höga ambitioner är det inte osannolikt att det blir ännu mer.
Kommer denna massiva satsning att ge resultat? En del vet vi: metoden har nämligen redan prövats. När den förra regeringen tillträdde 2014 var rättsväsendets budget 39 miljarder, 2022 hade den ökat till 62 miljarder. Polisen fick nästan 13 miljarder eller över 60 procent mer pengar under S-styrets åtta år.
Med tanke på årets nattsvarta rekord för antalet dödsskjutningar verkar miljardregnet inte ha gett hundraprocentig utdelning. Enligt statistik från BRÅ är brottsligheten både mot personer och egendom högre idag än 2014, trots en viss nedgång på senare år. Och andelen av befolkningen som är orolig för brottslighet i samhället har under samma tid ökat kraftigt, från 28 procent till 46 procent.
Vad är det då som talar för att ännu fler miljarder kommer leda till ett annat resultat? Rätt lite, om man ska tro forskningen. I en serie rapporter från Kriminalvården konstaterades förra året att hårdare straff inte har någon större effekt på brottsligheten.
Vad är alternativet? I USA, som har fler människor i fängelse per capita än något annat land men ändå stora problem med kriminalitet, har politiker på senare tid vänt blickarna mot Sverige, närmare bestämt Malmö.
Organisationen Helamalmö har i området Nydala på kort tid lyckats minska brottsligheten och öka tryggheten. Inte tack vare mer blåljus utan att genom att bygga bibliotek, gym, ungdomsmottagning och öppna en avdelning för Malmö Universitet. Kort sagt investerat i social infrastruktur. Man får rätt mycket sådan för de över 35 miljarder kronor som Polisen och Kriminalvården kommer att ha fått i ökade resurser mellan 2014 och 2025.
Eller som Helamalmös verksamhetsledare Nicolas Lunabba har uttryckt saken: “Vi måste tänka längre än batongen räcker. “
Ekonomisk politik vilar på två ben - ett ekonomiskt och ett politiskt, det vill säga ideologisk. Är det något Lis Truss-fiaskot kan lära Sverige är det att när ideologin tillåts ta över helt kan det bli väldigt dyrt. Och inte bara räknat i pengar.