Folkhälsomyndigheten missade smittoökningen – får kritik

Publicerad 2022-01-17

Fem experter menade att smittspridningen skulle fortsätta – men Folkhälsomyndigheten hävdade att den skulle avta.

Nu får myndigheten kritik för sina dåliga analyser.

– Det är ett jätteproblem, säger överläkaren Johan Styrud.

När Aftonbladet intervjuade fem experter den 9 januari var samtliga kritiska till Folkhälsomyndighetens bedömningar över spridningen av coronaviruset.

Myndigheten räknade med att smittan skulle avta i mitten av januari. Experterna menade att det var för tidigt.

I förra veckan reviderade Folkhälsomyndigheten sin bedömning till att smittan troligtvis kommer att öka kraftigt de kommande två veckorna.

– Smittspridningen kommer att nå sin topp i slutet på januari, sa statsepidemiolog Anders Tegnell.

 Karin Tegmark Wisell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten.

Glädjekalkyler

Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, var en av experterna som Aftonbladet intervjuade. Nu är han kritisk till att Folkhälsomyndigheten inte kunde presentera mer träffsäkra bedömningar.

– Att en statlig myndighet med enorma resurser gör så fel gång efter gång är ett jättebekymmer. Men det visar också att hur svårt det är att göra analyser.

Varför är det ett problem?

– All planering i regioner, kommuner och på statlig nivå bygger på att de har prognoser som är relativt rätt, men Folkhälsomyndigheten har haft väldigt mycket fel. Jag blev väldigt paff när jag såg deras prognos där de trodde att det skulle gå över så fort. Det är snarare glädjekalkyler.

Hade uppenbarligen fel

Även Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, hade en annan uppfattning om smittspridningen än Folkhälsomyndigheten i Aftonbladets intervju.

– Folkhälsomyndigheten hade uppenbart fel, sedan kan man ställa sig frågan vilka konsekvenser det får, det är inte tydligt att det skulle vara några negativa, säger han.

Sönnerborg understryker att Folkhälsomyndighetens bedömningar just är scenarier och inte prognoser.

– Men jag kan förstå att det är svårt att planera verksamheter om man inte kommer närmare vad som utvecklas. Det var en stor skillnad mellan scenarier och utfallet.

Svårt att göra analyser

Tom Britton, professor i matematik vid Stockholms universitet, vill inte rikta kritik mot Folkhälsomyndighetens arbete men anser att många stirrar sig blinda på de scenarier som myndigheten presenterar.

– Det är svårt att göra sådana här analyser. Skulle man beskriva all osäkerhet som finns skulle det bli ett moln av kurvor, det gör man i vetenskapliga artiklar men inte för allmänheten. 

Aftonbladet har sökt Folkhälsomyndigheten för intervju. Pressavdelningen skriver i ett mejl att statsepidemiolog Anders Tegnell förklarade de reviderade analyserna på en pressträff i förra veckan. Han sa då att det berodde på tidigare stor osäkerhet kring omikronrelaterade variabler.