Massdöd för miljoner år sedan påverkar hajen

Forskare i Uppsala har med hjälp av analyser av hajtänder kunnat slå fast att dagens hajar fortfarande är påverkade av det stora massutdöendet för 66 miljoner år sedan.

– Den ena gruppen av hajar, släktingar till dagens vithaj, blomstrade innan katastrofen, säger Mohamad Bazzi, doktorand i evolutionsbiologi.

Hajar fanns på dinosauriernas tid, men forskare har nu kommit fram till att det finns ett tydligt före och efter dinosauriernas storhetstid.

– Ett intressant fynd av studien är att de håbrandsartade hajarna, där vithajen ingår, är nere på 15 olika arter i dag medan gråhajartade, där tigerhaj och hammarhaj ingår, uppgår till 280 arter. För 66 miljoner år sedan var vithajens släktingar den dominerande gruppen, säger Mohamad Bazzi, som är en av forskarna bakom studien.

Skelett av brosk

Forskarna har studerat det enda material som finns kvar – hajarnas tänder. Eftersom hajars skelett består av brosk i stället för ben bevaras de sällan som fossiler.

Studien vid Uppsala universitet har sammanställt uppgifter och med en matematisk metod beräknat hur formen på hajarnas tänder förändrats över tid. Det man kommit fram till är att vithajens släktingar dött ut i högre utsträckning.

– Det finns något som skett hos dem som inte skett hos de andra grupperna. Det kan ha varit att de förlorade särskilda bytesdjur, som stora benfiskar, svanödlor och mellanstora mosasaurier. Vad som skett ungefär samtidigt är att små benfiskar, dagens typ av fiskar, blivit fler. Då har troligen de andra hajarterna följt i deras fotspår, vilket varit avgörande för de arternas överlevnad och framgång, säger Mohamad Bazzi.

Topp i kedjan

Men trots att gruppen håbrandsartade hajar är så mycket färre i dag, har de ändå lyckats återetablera sig i topp i näringskedjan.

– De verkar bara ha varit på nedgång vad gäller deras antal, men de har alltid haft representanter högst upp i näringsväven och där hittar vi även vithajen i dag, säger Mohamad Bazzi.