Brå-forskare: Kriminella gäng expanderar till mindre orter

”Indirekt koppling till skjutningar”

Publicerad 2022-03-06

När konkurrensen ökar mellan de kriminella gängen i storstäderna söker de sig till nya marknader ute i landet.

Utvecklingen som Brottsförebyggande rådet identifierat i en studie av narkotikautvecklingen i Sverige betecknas som oroande.

– Det innebär ju att vi ser att de kriminella nätverken har en högre kapacitet, och att de har möjlighet att få avsättning för större narkotikapartier än tidigare, säger utredaren Katharina Tollin vid Brå.

En 25-årig kvinna sköts till döds vid Notviken i Luleå i somras – ett dåd som liknande en avrättning.

Den som är åtalad för mordet är en ung man som har kopplingar till det kriminella nätverket Shottaz i Rinkeby. Han var 19 år vid tiden för dådet och hade då vistats i Norrbotten sedan något år.

Katharina Tollin vid Brå menar att fallet inte är ett udda exempel, utan tvärtom en tydlig tendens. Att gängkriminella från storstäderna söker sig till mindre orter för att expandera sin verksamhet som i stora delar bygger på narkotikahantering.

Den mordåtalade 20-åringen som, enligt polisens kartläggning, ingår i det kriminella nätverket Shottaz i Rinkeby.

Konkurrens leder till utflyttning

– Det handlar om att konkurrensen på narkotikamarknaden har blivit så stor på vissa platser där det finns många konkurrerande nätverk i till exempel Stockholmsområdet, säger Katharina Tollin.

– Det handlar också om att priset på narkotika är högre i norra Sverige och det innebär att om du har en import av stora partier narkotika så kan du få ut ett högre pris för dem på andra platser i landet även om du tar in dem inledningsvis till Stockholm till exempel.

I rapporten framgår att kriminella nätverk strävar efter att ”äga lokala narkotikamarknader” på olika platser runtom i Sverige.

En 25-årig kvinna sköts till döds vid Notviken i Luleå i somras.

”Oroande utveckling”

Hur agerar de då på de nya platserna?

– Det finns en stor variation från att man etablerar underleverantörer till narkotikapartierna, är en stor distributör till platsen, till att man faktiskt också försöker äga områden på samma sätt som man sett i socialt utsatta områden i storstäderna, att man gör anspråk på ett kriminellt monopol på platsen.

Hur tycker du att man ska se på den här utvecklingen?

– Vi tycker att den är oroväckande och vi lyfter fram den som en av de oroväckande tendenser som vi kunde se när det gäller narkotikautvecklingen i stort.

Indirekta kopplingar till skjutningar

Att det exempelvis skulle bli fler skjutningar på de mindre orterna är inte en självklar direkt följd av att narkotikahandeln ökar, menar brottsforskaren Katharina Tollin.

Däremot kan det finnas en indirekt koppling.

Vad ser ni förklaringar till skjutningarna i Sverige just nu?

– Vi har ställt frågan när vi har gjort intervjuer med personer som har egen erfarenhet av narkotikabrottslighet och frågat hur de ser på relationen mellan skjutningar och narkotikahandel. Svaret vi får då är att skjutningar i princip inte har med narkotikamarknader att göra. Utan att det i första hand är en fråga om makt och heder och status i den kriminella miljön.

– Men med detta sagt så ser vi också att makt, status och heder i den kriminella miljön många gånger är en förutsättning för att vara en narkotikaaktör. Och ha kapacitet att ta in narkotika och distribuera narkotika i Sverige. Så det finns ju indirekta kopplingar mellan skjutningar och narkotika.

Senaste avsnittet av podden Aftonbladet Krim belyser mordet i Luleå och hur kriminella nätverk expanderar till mindre orter.