Historiskt EU-ja för Ukraina och Moldavien

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2022-06-23

Ukraina och Moldavien får sin status som kandidatländer till EU-medlemskap.

”Ett historiskt tillfälle”, säger rådsordförande Charles Michel.

Det väntade beskedet kom strax före halv nio på torsdagskvällen, sedan de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit på toppmöte i drygt fyra timmar.

”Klart. Toppmötet har just beslutat om kandidatstatus för Ukraina och Moldavien. Ett historiskt ögonblick. I dag är ett avgörande steg på er väg mot EU. Grattis till president Volodymyr Zelenskyj och president Maia Sandu och folken i Ukraina och Moldavien”, skriver rådsordförande Charles Michel på Twitter.

Även Georgien får ett grattis – även om det än så länge ”bara” handlar om att erkänna landets ”europeiska perspektiv” och lova att ge kandidatstatus när vissa villkor är uppfyllda.

Tacksam Zelenskyj

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på presskonferens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev nyligen. Ukraina hoppas i dag få status som kandidat för EU-medlemskap. Arkivbild.

Ukrainas president Zelenskyj kopplades direkt efter beskedet upp digitalt till EU-toppmötet för att tacka.

Det gjorde han även via Twitter.

”Det är ett unikt och historiskt tillfälle i relationerna mellan Ukraina och EU. Tacksam till Charles Michel, Ursula von der Leyen och EU-ledarna för stöd. Ukrainas framtid är inom EU”, skriver Zelenskyj.

”Historisk dag för Moldavien! Vi är tacksamma och beslutsamma att vandra vidare på reformernas väg”, skriver i sin tur moldaviska Maia Sandu.

Reformer krävs

I Sverige finns ett brett stöd för att säga ja.

– Det är en otroligt viktig signal till Ukraina och kommer naturligtvis vara viktigt för alla dem som nu kämpar i Ukraina för demokrati och frihet för sitt land. Jag pratade också i går med (Ukrainas) president (Volodymyr) Zelenskyj för att uttrycka Sveriges stöd, men också berätta om de beslut som vi fattat om både finansiellt och militärt stöd, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en svensk pressträff i Bryssel inför toppmötet.

Samtidigt betonar hon att mycket återstår innan kandidatstatusen kan förvandlas till ett verkligt medlemskap.

– Här kommer det att behöva vara ett reformarbete för att leva upp till de villkor som finns när det gäller rättsstaten, demokratin och arbetet mot korruption, säger Andersson.

Statsminister Magdalena Andersson (S) på väg in till toppmötet i Bryssel.

Även Bosnien?

Beslutet om Ukraina och Moldavien var helt väntat, men kom ändå efter en viss dramatik. Även om samtliga EU-länder var överens om stödet till de två ländernas kandidatstatus så fastnande allt i en diskussion om även Bosnien och Hercegovina borde få samma status, eller åtminstone en tydlig tidtabell för det.

Resultatet blev ett halvt löfte där stats- och regeringscheferna säger sig ”vara redo” att ge kandidatstatus till landet. Först ber man dock EU-kommissionen att rapportera till kommande toppmöte om hur det gått i uppfyllandet av 14 villkor som tidigare påpekats. Först därefter kan eventuellt beslut fattas.

Irritation på Balkan

Bosnien och Hercegovina tillhör de sex länder på västra Balkan som EU-ledarna mötte i ett särskilt förmöte på torsdagen för att diskutera läget i utvidgningsprocessen.

Här finns ett jäsande missnöje över att processen tar tid. Inte minst är irritationen stor i Albanien och Nordmakedonien. Länderna har väntat i flera år på att få inleda formella medlemskapsförhandlingar med EU, men har fastnat i motstånd från Bulgarien, som säger nej med anledning av en infekterad strid med Nordmakedonien om språk och historia.

Magdalena Andersson hoppas ändå att Bulgarien snart ska kunna ge upp sitt motstånd, trots att det för tillfället råder regeringskris i landet.

– Vi hade en bra diskussion. Det jobbas hårt i Bulgarien för att försöka lösa ut situationen så att Nordmakedonien och Albanien kan få börja sina förhandlingar. Det är något som vi från svensk sida verkligen stöder fullt ut, säger statsministern.

”Hungerspel”

Under torsdagskvällen väntade även samtal mer bredare om kriget i Ukraina och dess konsekvenser. Bland annat drabbas livsmedelsförsörjningen i hela världen av att enorma mängder spannmål sitter fast då ukrainska fartyg inte kan segla ut.

– Putin försöker skylla det här på EU och hävdar att det beror på sanktionerna, men det är viktigt att understryka att det är helt fel. Sanktionerna är avsiktligt inte riktade mot just handeln med livsmedel. Det här är ett grymt hungerspel från Rysslands sida, säger Magdalena Andersson.

Snart kommer hon kanske själv att kunna bekanta sig med situationen på plats i Ukraina.

– Jag hoppas att det kommer ett bra tillfälle för mig att träffa president Zelenskyj på plats, säger Andersson i Bryssel.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln