Långtidssjuka föremål för het debatt bland läkare

”Det har blivit ett ställningskrig”

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Syndromet postcovid delar läkarvärlden.

Kritiker menar att för många patienter får den omstridda diagnosen.

– Det har blivit ett ställningskrig, säger Judith Bruchfeld, överläkare vid Karolinska institutet i Solna.

Debatten har förts i en serie opinionsartiklar publicerade i bland annat Läkartidningen. Vissa medicinska experter menar att diagnosen ”postcovid”, eller ”lång covid” som det också kallas, använts för vidlyftigt och på för lösa vetenskapliga grunder.

Tillståndet, som främst drabbar kvinnor, är en komplikation till covid-19. Symtomen inkluderar trötthet, hosta, andfåddhet, feber och neurologiska besvär. Aftonbladet har tidigare skrivit om flera patienter som drabbats av syndromet och studier har antytt att så många som 1 av 20 kan ha långdragna besvär.

Men nu ifrågasätts alltså diagnosen.

”För slarvigt”

– Vi har använt begreppet alldeles för slarvigt. Man tillskriver allt som kan gå fel covid-19, säger Anders Ekbom, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

Kritiken gäller också hur patienterna omhändertagits i vården.

Numera remitteras många långtidssjuka till en särskild mottagning i Stockholm, något som vissa experter anser vara slöseri med resurser.

”Inte bra stöd”

David Gyll är ST-läkare inom primärvården i Uppsala och en av initiativtagarna till den ena debattartikeln i Läkartidningen.

– Vårt budskap är att beskrivningen av postcovid inte alltid har haft så bra stöd i den vetenskapliga litteraturen. Det här är svårfångade tillstånd vilket gör att man behöver vara särskilt noggrann i media, säger han.

Opinionsartikeln, som skrivits under av flera läkare inom olika discipliner, konstaterar att oriktiga slutsatser av forskningsresultat kan förvärra lidandet för patienterna.

”Som läkare måste vi inse att våra ord är tveeggade svärd som både kan lindra och skada”, lyder texten och radar upp flera exempel på felaktigt användande av studier för att förklara och belägga diagnosen postcovid.

Inte alltid covid-19

Ett av huvudbudskapen [---] är att postcovid troligen är en autoimmun sjukdom. Som referens tar man en ogranskad studie som inte visar någon skillnad gällande förekomst av autoantikroppar hos friska kontroller jämfört med personer med lindrig eller asymtomatisk covid-19.”

David Gyll anser att många patienter kan få rätt behandling i primärvården, där man är van att hantera svårbedömda diagnoser. Ibland är besvären inte heller direkt kopplade till covid, anser han.

– Allt är inte infektion. Långvarig feber, till exempel, har i vissa fall andra orsaker. Det första man gör är att utesluta farliga eller behandlingsbara orsaker. Sedan kan man förhoppningsvis ge en förklaring till patientens symtom, säger han.

Även trötthet och andfåddhet kan bero på andra saker än coronaviruset.

– Ibland beror det på isolering, att patienten har varit sängliggande en längre tid. Om man varit inaktiv kan symtom som från början kom från infektionen upprätthållas av andra faktorer.

”Världen enig”

Artikeln och argumentationen har fått läkaren Judith Bruchfeld att reagera starkt. Hon leder ett team på specialistmottagningen i Solna. Gruppen har nu undersökt 200 hemmavårdade långtidssjuka patienter som haft symtom i minst tre månader och minst 50 procents nedsatt arbetsförmåga.

– De ifrågasätter själva syndromet. Jag förstår inte ens varför vi har den här diskussionen, vi borde samarbeta i stället. I övriga världen är man enig om att tillståndet existerar och att det behövs stora forskarinsatser, säger hon.

Enligt henne är besvären som patienterna beskriver ytterst påtagliga och många diagnosticeras med Pots, postural ortostatisk takykardisyndrom.

– Pots-diagnosen finns beskriven i mer än tusen vetenskapliga artiklar. Men man måste leta på rätt sätt för att fastställa den.

– Patienterna har ofta uttalade symtom med andnöd och nedsatt syresättning. Använder man skiktröntgen, till exempel, kan allt se normalt ut. Me om vi tittar på in- och utandningsbilder kan vi se förändringar som liknar de som sjukhusvårdade patienter har.

Flera kompetenser

Covid-19-teamet i Solna – en samling experter med olika medicinska kompetenser – gör grundliga kroppsliga undersökningar av alla långtidssjuka. De drabbade screenas även för depression, ångest och posttraumatisk stress.

– Det är viktigt att göra relevanta utredningar. Man kan inte nöja sig med att ta blodsänka och slätröntgen, då hittar man oftast ingenting, säger Judith Bruchfeld.

Att patienterna får ett bra omhändertagande i primärvården är inte heller något hon håller med om.

– Även om vissa allmänläkare gjort en mycket stor insats för patienten träffar vi fortfarande många som blivit missförstådda i primärvården och inte fått göra adekvata undersökningar. Det gäller att ha rätt glasögon på sig, detta är ett nytt kunskapsområde, säger hon.

– Jag kan säga att i Sverige behöver detta förbättras avsevärt, det är
fortfarande många patienter som far mycket illa.

Även internationellt är den svenska teammodellen på Karolinska i Solna ett föredöme, hävdar Judith Bruchfeld.

– Jag satt tillsammans med Socialstyrelsen i ett möte om
lång covid med medlemsstater i WHO:s Europaregion häromveckan. Man
rekommenderar precis det vi har i Sverige, ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt team enligt den här modell vi startade för snart ett år sedan på Karolinska Solna, säger hon.

PODD Vaccinsamordnaren: ”Nu vänder det uppåt”

Aftonbladet Daily med Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

LÄS VIDARE