FN-kritik mot Sveriges arbete mot rasism
Uppdaterad 2022-11-05 | Publicerad 2022-11-04
Sverige och svensk polis måste trappa upp sitt arbete mot systematisk rasism.
Det anser FN:s expertgrupp för rasrättvisa och brottsbekämpning.
– Det man verkligen vill undvika är att göra samma fel i Sverige som vi gjort USA, säger Tracie Keesee, före detta polis och expert i panelen.
Övervåld, övervakning och en känsla av att inte känna sig säker eller hörd.
Så känner många av de människor som upplever rasism i Sverige inför polismyndigheten, enligt FN:s expertgrupp för rasrättvisa och brottsbekämpning.
– Sverige måste trappa upp sitt arbete gällande systematisk rasism, och fokusera på strategier för att återupprätta förtroende mellan personer som bor i utsatta områden och polisen, säger Yvonne Mokgoro, som är ordförande för expertgruppen.
Gruppen har tillbringat fem dagar i Sverige, och besökt förorter utanför Malmö och i norra Stockholm. Deras uppdrag är att undersöka brott mot mänskliga rättigheter – koppat till personer av afrikansk härkomst och afrosvenskar – vid brottsbekämpning.
De har talat med poliser, frivilligorganisationer – men främst med de människor som upplevt systematisk rasism av rättsväsendet.
– Det verkar finnas en motsättning, där svensk polis uppfattar att det finns ett förtroende mellan dem och de man övervakar – medan personer i områdena inte har något, eller endast lite, förtroende för polisen, säger Yvonne Mokgoro.
Kritik mot polispraxis: ”En skräck”
En specifik situation som panelmedlemmen Traciee Keesee tar upp är en praxis som svensk polis utför. När de förhör folk, många gånger unga män, körs de samtidigt iväg och blir lämnade i en annan stadsdel.
Med tanke på den ökande gängkriminaliteten i Sverige, kan det väcka frågor om de enskilda personernas säkerhet.
– Det är en skräck som inte går att beskriva. Att släppas på en plats som du inte känner till, där du sedan ska hitta din väg hem, säger hon.
Traciee Keesee vet vad hon pratar om. Efter sina 25 år som polis i Denver, Colorado, fortsatte hon till NYPD i New York, där hon ansvarade för utbildning av poliser på alla nivåer samt utbildning i jämställdhet och inkludering.
Hon anser att polisen inte bara kan ta hårdare tag, utan också behöver lyssna på vad dessa grupper i samhället själva upplever att de behöver.
– Jag går inte in i någon annans hem och berättar för dem hur jag ska uppfostra deras barn. Jag frågar: hur kan jag hjälpa dig?
I USA finns det en helt annan konversation om systematisk rasism inom poliskåren, och även en annan historik av övervåld. Men Tracie Keesee säger att svensk poliskår bör undvika att upprepa samma misstag som den amerikanska har gjort.
Sverige kommer inte kunna ”arrestera sig ur” de här problemen, hävdar hon, och lyfter att politiker i Sverige vill bygga mer fängelsen.
– Om ni har lärt er någon läxa från USA vet man att bygger man dem, så fyller man dem.
Kontroversiella förslaget: Vill kartlägga etnicitet
En av de viktigaste slutsatserna expertgruppen har dragit är vikten av att samla in, analysera och öppet publicera data kopplat till härkomst och etnicitet – särskilt när det gäller interaktioner med rättsväsendet.
Det är en viktig metod för att hantera systematisk rasism, säger Yvonne Mokgoro.
– Om systemet döljer rasism kommer data visa det. Och det är inte förrän vi har siffrorna som vi kan hantera problemen.
En vanlig situation som rasifierade personer upplever är att polisen stannar och visiterar dem utifrån hur de ser ut, berättar expertpanelen.
– Det skulle vara användbart att veta, när polisen visiterar folk, hur många av dem som är rasifierade. När det inte finns sådan information blir det svårt att hitta de rasistiska effekterna i systemet.
Sverige har tidigare fått kritik av FN:s tortyrkommitté för sina långa häktningstider, och framför allt klandrades behandlingen av häktade barn och isolering i ungdomshäkten.
Det är någonting som expertgruppen åter igen vill lyfta.
– Det är elakt, det är inhumant och det kan dessutom bryta mot viktiga delar av FN:s protokoll, som kallas för Nelson Mandela-lagarna. Man gör inte så, säger Yvonne Mokgoro.