Risker för psykisk ohälsa i virusets spår

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Både vårdpersonal och patienter riskerar att få nedsatt psykisk hälsa på grund av coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Jens Meyer/AP Photo
Både vårdpersonal och patienter riskerar att få nedsatt psykisk hälsa på grund av coronapandemin. Arkivbild.

Coronakrisen riskerar att leda till omfattande psykisk ohälsa i samhället, enligt en ny rapport.

Inte minst kan vårdpersonal och personer som intensivvårdats drabbas av exempelvis depression eller posttraumatisk stress.

Coronapandemin har på kort tid skapat en stor oro hos många. Men även på längre sikt kan virusutbrottet ha stor påverkan på den psykiska hälsan, konstaterar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm i en rapport.

Bland annat lyfts vårdpersonalen och de intensivvårdade patienterna fram som riskgrupper.

– Vi ville egentligen titta lite mer på befolkningsnivå, men vi hamnade i att det är viktigt att lyfta vårdpersonalen och patienterna, säger Johan Åhlén, psykolog och biträdande chef vid enheten för psykisk hälsa på CES.

– Det är två särskilt belastade grupper i det som sker nu.

Sars och finanskris

Det är svårt att hitta tidigare händelser att jämföra covid-19 med, konstaterar han. Närmast till hands ligger kanske sars-utbrottet i Asien 2002–2003 och finanskrisen 2008–2009.

Kring båda händelserna finns studier som pekar ut ökad psykisk ohälsa som exempelvis depression och posttraumatisk stress (PTSD) som en av följderna.

– Just nu är det förstås att rädda liv som är i fokus, så det kan verka lite konstigt att ta upp det här, säger Johan Åhlén.

– Men det kan till exempel vara viktigt att också i det akuta skedet ge korta insatser till den personal som nu arbetar under de stressiga förhållandena. Det är viktigt att lyfta, även om det kan kännas svårt att få till.

Hjälp finns

I CES-rapporten hänvisas bland annat även till en studie av patienter som vårdats för akut respiratorisk svikt, där 43 procent när de skrevs ut uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Även här finns dock hjälp att få, poängterar Johan Åhlén.

– Om man tänker sig en intensivvårdssituation, där man inte vet om man ska överleva eller inte. Det är klart att det är en otroligt läskig upplevelse, det kan man ju förstå, säger han.

– Men det som är bra här är att för just PTSD finns bra behandlingar. Så om man identifierar de här personerna tidigt finns goda möjligheter att hjälpa dem också.

Publicerad:

LÄS VIDARE