Lita på dina sinnen och minska matsvinn

helskärm

En genomsnittlig svensk familj kastar mat för flera tusen om året. Matsvinnet är också en av våra värsta klimatbovar. Och ofta är det ren okunskap som gör att maten hamnar i soporna.

Nu ska en ny märkning få oss att lita på våra sinnen och titta, smaka och lukta innan vi slänger.

Datummärkning på maten har inte funnits speciellt länge, men ändå har vi snabbt lärt oss att rätta oss efter märkningen. Nu lanserar Too good to go, som arbetar mot matsvinn, tillsammans med en rad livsmedelsproducenter en ny märkning, som ska få oss att sluta stirra på datum och använda sinnena – syn, lukt och smak.

Åsa Sandberg, matsvinnsexpert på To good to go, berättar hur hon själv brukar göra.

– Om det är synligt dåligt smakar jag inte. Jag luktar först och om det är lugnt, smakar jag.

En rekommendation

Ett bra skäl till att använda ögonen till att titta på maten, i stället för på datumet, är att nästan hälften av svenskarna inte vet skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Det gör att mycket slängs i onödan.

– Bäst före är en rekommendation, medan sista förbrukningsdag är ett datum man inte ska gå över.

Enligt en undersökning som To good to go har genomfört säger 22 procent av svenskarna att de skulle slänga mindre mat om de hade mer kunskap om hur man avgör om den är säker att äta. Det finns ingen manual, men Åsa Sandberg försäkrar att man märker det ganska snabbt.

– Öppnar du en mjölk som är dålig kommer du att känna det. Det är samma sak med att smaka. Öva, och våga öva. Det går snabbt att lära sig.

För ägg rekommenderar hon det gamla husmorsknepet att lägga dem i vatten. Ett gammalt ägg flyter upp till ytan.

Ändrar smak

Oöppnade varor håller i regel långt efter att de passerat bäst före-datum.

– Öppnade varor håller sju till tio dagar, eller längre om du skruvar på locket och förvarar i kylskåp. Oöppnad håller en yoghurt säkert en månad eller mer. Torra varor som som mjöl och pasta håller i flera år. De kanske ändrar lite i smak, men det är inget fel på det.

Skulle till exempel ett paket skinka eller färsk kyckling närma sig sista förbrukningsdatum utan att man tror att man kommer att hinna äta det kan man alltid frysa in och använda senare.

Minskat matsvin skulle enligt FN:s miljöprogram Unep leda till minskade utsläpp av växthusgaser, reducerad skövling av höga naturvärden och ökad tillgänglighet av mat. Åsa Sandberg pekar också på de stigande livsmedelspriserna. Redan nu hamnar mellan 3 000 och 6 000 kronor direkt i soporna eller vasken i svenska hushåll.

– Jag tror att matpriserna kommer att bli ytterligare ett incitament. Ska du slänga något du köpt bara för att du inte vågar lukta på det?